Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet, december - Norsk folkdikt och folkvidskepelse. Af P. A. Gödecke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
538 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. DECEMBER.
åtminstone för Nordlanden torde hafva sin obestridliga giltighet,
utgår sedan en följd af skäl, hvilka förklara uppkomsten och
fortvaron af den »själasot», som under den ödsliga och dystra
naturens påtryckning alltför ofta uppstår uti och fortplantas hos
vissa familjer dels i de norska Nordlanden, dels på Shetlands och
Orkenöarne.
»Jag förstår», säger diktens hjelte, »att detta är en själasot,
som ingen kur, intet förstånd, och ingen reflexion kan kurera.
Man är född med ett tredje fönster i sin själs hus, ett fönster
förutom de två sunda ögonen, ett fönster, som vetter ut till en
verld, som andra blott ana, men till hvilket man sjelf är fördömd,
att, när dragningen kommer, gå fram, ja att se ut genom det-
samma. Detta fönster låter sig icke tillstoppas med böcker eller
med någon förståndig reflexion, icke igenmuras ens här i den
»upplysta hufvudstaden», på sin höjd blott skymmas för en stund
med glömskans gardin.»
Hvarje led i denna dystra själshistoria, hvilken visar ett fall,
då de melankoliska naturanlagen, på en gång genom uppfostran,
genom naturomgifningens tryckande tyngd och genom de smärt-
sammaste lifserfarenheter, utbilda sig till »fremsynthetens» yttersta
grad, är imellertid målad med en sådan poesi och en så kärleksfull
finkänslighet, att det pinsamma alldeles förtages af den elegiska
skönhet, som hvilar, man kan säga, öfver hvarje rad af detta lilla
mästerstycke. Vi vilja icke genom någon närmare detaljcring
störa intrycket af berättelsen sjelf, utan rekommendera densamma
af allt hjerta åt hvarje person, som eger känsla och bildning.
Det vore godt, om ännu flere författare, synnerligast uti vårt
eget fädernesland, ville söka gå uti en Asbjornsens, en Moes, en
Daaes och en Lies spår och frälsa allt hvad frälsas kan, af den
gamla, traditionela folkdikten, innan ännu all hennes härlighet
dör bort såsom ett alltmer fjerran hägrande Soria Moria slott.
P. A. Gödecke.
P. S. Sedan den ofvanstående afhandlingen var uppsatt, hafva
vi liaft nöjet mottaga frän Norge en i dessa dagar utkommen ny
samling af Norske. Folke-Eventyr, fortalte af P. Chr. Asbjornsen
(Christiania, Jak. Dybwad), på hvilket värdefulla bidrag till den
nordiska sagolitteraturen vi härmed velat fästa våra läsares upp-
märksamhet.
Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
