Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Archiatern och Medicinæ Professoren i Upsala Nils Rosén von Rosenstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
menskliga bemödanden oskiljaktiga brist väckte
utan tvifvel äfven hos ROSÉN någon gång den oro,
som åtföljer ett upphöjdt sinne. Dock härrörde
den hos honom mindre af snillets otålighet öfver
ändlighetens skrankor som hindra dess utflygt, än af
välviljans sorg öfver ofullkomligheten af hans yrke,
hvars medel måste bekymra honom i samma mån, som
han hade hjerta för dess ändamål. Hvem borde likväl
vara tillfredsställd med sin lefnad, om ej han, som
inrättat den ända ifrån sin ungdom, efter en viss
plan, till ett stort och välgörande ändamål j som ej
lockad af förmåner, dermed oförenliga, ej tvungen af
pligter derifrån åtskilda, åt det allena uppoffrat
all sin tid och förmåga, som sett sina bemödanden
åtföljda af den största framgång, sett genom dem en ny
skapelse uppstå, växa och fortfara, sett sitt ljus,
sin anda och kraft mångdubbla sig i den ena skaran
efter den andra af dem, han undervisat; och som vid
slutet af sin bana kunde bära sig sjelf det vitsord,
att mer än femtio år af hans lefnad blifvit med en
jemn verksamhet på det nyttigaste sätt använda,
på ett sätt som ännu efter hans död skulle gagna
Vettenskaperna, fäderneslandet och menskligheten.
Äfven dessa yttre förmåner, som, utom den inre
tillfredsställelsen, betyda föga eller intet, men
med den mycket, tillföllo ROSÉN efter hans önskan,
stundom öfver den. Men sjelfva hans lycka var tillika
det allmännas. Att tala om de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
