- Project Runeberg -  Minnesteckningar öfver utmärkte svenske statsmän, hjeltar, lärde, konstnärer och skalder /
I:239

(1848-1860) Author: Frans Michael Franzén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fru Anna Maria Lenngren född Malmstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

239

Christina: så har deremot jag aldrig låtit höra
så ljuft rörande, så till allas hjertan gående
toner, som hon i Bouquetten, Gumman, Tiggarflickan
med flera. Och mitt Svar till Fredrika, ehuru det
förutsätter en annan anledning och andra känslor,
har ej en finare vändning än hennes till GYLLENBORG.

Det är endast i KELLGRENS egen mun jag kunnat lägga
dessa ord, utan fruktan att missförstås. Han som
fördömde, och det på goda skäl, alla jemförelser,
skulle likväl, jag hoppas det, icke ogilla denna. Den
strider icke emot hans grundsats, att »hvarje
sant snille måste äga sin egen ursprungliga form,
vara sig och ingen annan.« Här sökes ingen sådan
förment likhet, som skulle skymma hvarderas egna och
särskilta karakter; tvertom är det den, som denna
contrastering åsyftar att upplysa. Icke heller kan
här den orättvisa misstänkas, som merendels åtföljer
jemförelser, att det ena snillet nedsattes för att
upphöja det andra. Att rycka ett blad ifrån KELLGRENS
lager, för att ge Fru LENNGRENS krans en prydnad,
som den icke behöfver, vore det mest sårande för
hennes skugga. Om hon ej förtröte det på hans vägnar,
så gjorde hon det på egna. Med ingen af våra manliga
författare ville BETTYS mor inlåta sig i någon täflan.

De grundsatser, hon för denna sin diktade dotter så
skönt och lifligt yrkar, följde hon sjelf. Äfven som
skald kände hon sin värdighet i äran af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fransmin/a0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free