Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - General-Lieutenanten Friherre Carl Magnus Stuart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
jonet och tigern, än att med konst kunna mörda; ju mer
böra de, som utöfva delta förfärliga, men nödvändiga
yrke, bevisa sin mensklighet genom sin själs odling
och deraf härrörande ädelhet och mildhet. Äfven i
fred beror samhällets trygghet af den väpnade makten,
och de, i hvilkas händer den förtros, omge thronen
så nära, att folket icke kunde, utan oro, se dem
emellan Konungen och sig, om dess fruktan för deras
vapenstyrka icke förentes med förtroende för deras
tänkesätt. Detta förtroende måste i den mån tillväxa,
som de i samhället bevisa en upplyst medborgerlighet;
och den naturliga beundran för de medborgare, som
på stridens fält uppoffra sitt lif för de öfriga,
stiger i förhållande till det värde, denna uppoffring
får af deras inre bildning.
I forntiden voro en hjeltes dygder förenliga med
okunnighet och råhet. Ännu i det trettieåri-ga kriget
funnos Fältherrar af förtjenst, som ej kunde skrifva
sitt namn. Men vårt tidehvarf fordrar af alla,
som ej räknas under medelståndet, utom de allmänna
kunskaper, som höra till sam-hällslifvet, äfven någon
bekantskap med snillets verld. De stunder, hvilka
den unge Krigaren af den ofta nog långa mellantid,
som ej upptages af krigsöfningar, egnar åt konsterna
och vitterheten, skola förädla honom sjelf, utan
att vara förspilda för hans yrke. Finner han icke
hjeltelifvet i målningar, i bildstoder, i sånger,
så väl som i Historien?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
