Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Rydelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
för Fäderneslandet, då han efter andra sju år uppsteg
i samma talarestol, för att invigas ibland Akademiens
ledamöter! Huru förmörkades ej hans glädje öfver
hans egen lycka af den allmänna ofärden. »O! Fader,
så slöt han sitt tal, Fader för de bedröfvade,
som fly till Dig i bönen! förbarma Dig öfver det
gråtande Fäderneslandet, den bedröfvade Hufvudstaden;
förbarma Dig öfver detta namn, hvaraf nyligen Norden,
hvaraf denna Akademi, som nämner sig efter det,
gjorde sig en så stor ära. Förbarma dig öfver Carl,
den i vårt minne störste, men ock olyckligaste ibland
Konungar. Låt icke en enda dag göra Fäderneslandet och
rättvisan och Dina under till intet. Befall rikets
förlorade stjerna, att uppgå öfver oss ur östern,
dit hon emot naturens lagar nedergått.«
»Under de fem olyckliga år, säger han i ett annat
tal, som denna vår stjerna vistades fördunklad och
fördold i den Ottomaniska månens skugga, var hos
mig, jag bekänner det, knappt någon annan känsla,
än af smärta, knappt något annat lif än det, som är
medvetande af döden« *).
Särskilta olyckor hopade sig öfver den ort der han
bodde. Med Danskarnas infall i Skåne och alla krigets
förödelser förente sig pestens ännu förskräckligare
härjning. Hela Akademien skingrades.
jaces. Usque adeo breve est magnarum rerum
discriraen, cnm se Deus movet. O. L. p. 31. *)
L. c. p. 158.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
