Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Rydelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Såsom Des Cartes var den förste, som ibland de
Christna begynte filosofien å nyo, så är ock
hans filosofi i sina grundsatser den, som går
Chri-stendomen närmast till mötes, icke endast
genom idéen om Gud, som hon öfverallt bär fram,
utan ock genom den omedelbara gemenskap, som hon
förutsätter emellan den menskliga själen och det
Högsta Väsendet. Den lärobyggnad, som han uppförde,
föll snart, och måste falla, emedan den be-gyntes
för tidigt, utan tillräcklig erfarenhet i det som
utifrån borde erfaras. Men såsom i allmänhet andan af
en filosofi, som förtjent detta namn, öfvcrlefver dess
system, och ingår oförmärkt i en ny spekulation, eller
i det allmänna resultatet af filosofernas forskningar,
så qvarlefver också ännu af Cartesianismen det,
som utgjorde dess egentliga lifsprincip, det som
Rydelius deraf i synnerhet uppfattade, neml. den
sanningen, att i menniskan bor en ande, som blott
derigenom, att han kan tänka det som uttrycks med
det ordet Gud, bevisar sig upphöjd öfver den af tid
och rum inskränkta sinneverlden. Äfven den satsen
har, efter en långvarig misstydning, återvunnit sin
giltighet, att hos menniskan är medfödt, icke något
färdigt begrepp, men ett sjelfständigt sinne, som
väl måste väckas af yttre intryck, och af dem retas
till föreställningar, känslor och begär, men en gång
vaknadt finner inom sig sjelft en aning af det evigt
sanna, go-
dåvarande Presterskapet, genom hvars egen åtgärd vid
omröstningen i hvartdera stiftet de begge filosoferne
kommo på förslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
