- Project Runeberg -  Minnesteckningar öfver utmärkte svenske statsmän, hjeltar, lärde, konstnärer och skalder /
II:99

(1848-1860) Author: Frans Michael Franzén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnus Gabr. De la Gardie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99

lyckats honom att förderfva henne, hade han ock
vunnit öfver henne det välde, att han till slut
vågade göra sjelfva hennes gunstling Grefve Magnus
till ett mål för sina spefulla infall. *) En gång
löjlig i hennes ögon, var han ock förlorad i hennes
tycke, som hade fäst sig i synnerhet vid det ädla
och värdiga i hans person. Sannolikt skulle dock
De la Gardie bibehållit icke endast sin plats,
utan det yttre skenet af hennes ynnest, om han ej
sjelf genom sin ömtålighet och svaghet beredt sitt
fall. Ban nedlät sig till klagomål öfver ett baktal
af Bourdelot. Drottningen låtsade icke tro det. En
undersökning anställdes, hvarvid tvenne vittnen af
henne sjelf blifvit befallte att förtiga hvad de hört,
och de öfriga afvistes som bedragare och skälmar. De
la Gardie begärde att få lemna Hofvet och sätta sig
ned på sitt Grefskap Leckö. Men Drottningen afslog
hans begäran. Dels ville hon icke sjelf uppenbarligen
bryta med honom, och derigenom förklara honom ovärdig
den ynnest, hon så länge bevisat honom, dels fruktade
Bourdelot, att De la Gardies onåd skulle väcka för
mycket uppseende och öka den allmänna afskyn för honom

*) Också med sina piller och pulver lär han ej gjort
Grefve Magnus någon synnerlig tjenst, om man skall tro
Vossius. Forsan, ideo tabuit, nam etiamnum decurnbit,
opera pro-to-medici istius, cujus in re est, ne umquam
convalescat. Se Burm. Sy 11. III. p. 653. Jemför
Archenh. 1. p. 240. Utan afseende på Vossii malice,
bör man tro att De la Gardie ej haft mera förtroende
för Bourdelots läkarekonst, när det angick honom
sjelf, än när hans sons lif var i fara, då han
nödgades emot sin öfvertygelse låta Öppna hans
åder, för att ej stöta sin förhatliga medtäflare om
Drottningens ynnest; hvarom Lagerkrona skref till
Carl Gustaf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fransmin/b0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free