Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnus Gabr. De la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
honom med mycken värma, skulle kunna blidka henne,
men det var fåfängt. Bragt i förtviflan, skref han
ett bref till Drottningen, som Prinsen lemnade henne
efter aftonmåltiden. Hon läste det, under det hon
gick öfver golfvet och sade: Stackars Grefven! Hon
läste det om igen och sade samma ord, utan att lemna
Prinsen det minsta vidare svar. Dagen derpå reste De
la Gardie till sin egendom Ekolsund.
Rätta orsaken till denna för honom olyckliga utgång
var utan tvifvel, att Drottningens vänskap för
sin gunstling redan förut kallnat. Hans eget fel
var att han ej kunde dölja sin harm för andra,
eller hålla tillbaka sin klagan för Drottningen
sjelf. Förmodligen var det i början icke hans afsigt
att anklaga Steinberg mer än Schlippenbach, utan
endast med en öm förebråelse öfver den förändring, han
hos Drottningen märkt, söka återvinna sitt förra rum
i hennes hjerta. Men genom hans egen oförsigtighet,
så väl som genom hennes redan förut afgjorda och nu
förökade obenägenhet, tog saken en sådan vändning,
att han snärde sig sjelf i det han blottställde andra.
Enligt en annan berättelse, som anses härröra
af dåvarande Österrikiska Ministern i Stockholm
Montecuculi, skall De la Gardie velat inblanda i saken
äfven Grefve Tott. Sannolikt var denne nye gunstling
hos Christina, som, nyss hemkommen ifrån Frankrike,
intagit henne genom glansen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
