Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnus Gabr. De la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
dref de öfriga på flykten. Halfannan mil derifrån stod
de upproriskas förnämsta styrka. De la Gardie ilade
dit, och ehuru de innehade ett ganska fördelaktigt
ställe, angrep han dem bakom en trång väg och slog
dem. Största delen af ryttarne kom väl oskadd undan;
men fotfolket, som tagit sin tillflykt till en by,
omkom dels under svärdsägg, dels i lågan af de antända
husen, dels i morasen, dit de öfrige flydde. Derpå
lät De la Gardie på en hel mil deromkring sätta i
brand alla byar och herrgårdar. Ännu omenskligare,
ehuru af tidens och landets sed försvarad, var
hans grymhet emot 2000 bönder, som vid de fasta
slotten Jaskow och Gwisky nedlade sina vapen,
sedan den öfriga upprorsskaran var skingrad. Såsom
en flock af slagtfår ställde sig de vapenlöse för
Svenskarne, som höggo dem ned, med undantag af 500,
som skickades till Riga, för att arbeta på dess
vallar, och af några få, som släpptes fria för att
kungöra hvad de sett. Afsigten var att injaga skräck;
men icke tjente det att återvinna folkets benägenhet
för den Svenska makten. Ett bevis på den allmänna
förändringen af dess tänkesätt, var att sjelfva
Furstarnes af Radziwill tjenare anförde en tropp
af de upproriska vid Birsen. Af fruktan att äfven
Samogiterne skulle deltaga i upproret, sökte De la
Gardie först genom bref vinna de förnämsta i landet,
men då det var fruktlöst, böd han till att uppvigla
deras underhafvan-de genom löften om frihet och en
mild regering. Men det var lika fåfängt. Hatet till
det Svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
