Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jonas Alströmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
yttrar sig en af tidens Statsmän, Riks-Rådet Gustaf
Bonde, att »de voro de lyckligaste och angenämaste
år, som Riket i långliga tider fått njuta, ithy
ingen allmän missväxt förspordes, kon-tributionerne
upphörde, handel och sjöfart utvidgades, många
hundrade tunnland jord i riket till åker och äng
utvidgades, ingen klagan öfver våld och orätt hördes,
och misshälligheten undersåtare emellan ännu icke
hade så utbredt sig, eller dess anstiftare och
befordrare så rotat och förstärkt sig, att den
kunde förstöra den allmänna roligheten och inbördes
förtroendet i riket.« Utan att tillegna Alströmer,
om denna den Svenska frihetens sköna morgonstund,
en större förtjenst, än den honom tillkommer på det
fält, dit hans bemödanden hörde, kan man likväl vid
denna tidpunkt af hans lefnad ej stanna, utan att
med rörelse föreställa sig, huru lycklig han var,
då den Försyn, som, under en tjugoårig beredelse
och strid, hjelpt honom öfver så många hinder och
faror till denna slutliga seger, nu äfven genom
välsignelsen i landet befrämjade hans verk och belönte
hans hjerta. Hvad han kände vid den blick, som han
andra tjugo år derefter kastade på de verkningar,
hans företag frambragt, visar oss ett ställe i det
redan nämda talet. Med den lugna tillfredsställelse,
som är lika skild ifrån egenkärlekens skryt, som från
fåfängans blygsamhet, fägnar han sig att se, huru,
oaktadt den föregifna omöjligheten, så väl hos folket
som i klimatet, det som förut köptes af utländningen,
nu var in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
