Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friherre Clas Rålamb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
som man i den skriftliga författningen derom sökte och
fann, eller föregaf sig hafva funnit. Dessa bestodo
deri: att några ord voro utstrukna, och att Konungens
döende hand icke förmått teckna mer än hälften
af namnet *). Flera vid hans dödssäng närvarande
vittnen kunde likväl intyga att skriften innehöll hans
verkliga af honom sjelf förklarade vilja. Äfven detta
sattes emellertid i fråga på den grund, "att Konungen,
såsom varande i sitt yttersta, ej kunnat hafva sinne
och förnuft rediga." Konungens Sekreterare Ehrensten,
som hade satt upp testamentet, blef undanställd och
måste tiga; men vid 1682 års Riksdag bar han inför
Konung och Ständer det vittnesbörd, att Konung Carl
Gustaf, när han lät författa sin yttersta vilja,
"var vid godt förstånd, utan ringaste tecken till
yrsel, samt att testamentet upplästes i närvaro af
flera Riks-Råd, som gåfvo deråt sitt fulla bifall"**).
Till detta ogrundade skäl lade man det småaktiga,
att Riksmarsken blifvit ställd framför Riks-
*) Ehrensten försäkrar emellertid, att det var riktigt
under-skrifvet. Se lians lefverne i Loenboms Anekdoter
om märkvärdiga Svenska män, stycket 5, s. 63.
*’) Applausum. Se Eric Dursei dagbok öfver Riksdagen
år 1682, utgifven af Liden, s. 89. Det syns äfven af
Konungens biktfaders Emporagrii berättelse om hans
sista stunder, att han icke blott den 11 Februari!,
då han emottog nattvarden, och den 12, då han kände
sig bättre och läkarena gåfvo hopp om hans möjliga
återställelse, utan ännu den 13 efter midnatten,
få ögonblick innan han afled, hade full sansning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
