Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes Rudbeckius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
mesta vore högt uppsatta män: hvartill kom
den patronela rättighet, som åtföljer så många
adliga säterigårdar, att tillsätta Kyrkoherdar
i de församlingar, der de äro belägne. Genom den
föreslagna inrättningen skulle således Aristokratien
på en annan väg återfått det stöd af Hierarchien, som
hon genom den Lutherska reformationen förlorat. Ur
denna synpunkt betraktade Rudbeckius det i öfrigt
skenbara, af Gustaf Adolf sjelf gillade förslaget;
och förmodligen underlät han icke, att för Konungens
ögon visa det ifrån denna sida: hvarföre det ock blef
om intet. Detta kunde Oxenstjerna, som förut varit
hans vän, aldrig förlåta honom. Och endast af det
tänkesätt, han förut med ord och handling yttrat,
kan man förklara både den tydning, som gafs åt hans
skrift, och den blandning af ifver och räddhåga,
hvarmed han för den till rätta ställdes.
De mest åtalade ställen i denna så strängt beifrade
bok äro så uttryckta, att hvarken Regeringen
eller Adeln behöft taga dem åt sig. Det var i
synnerhet företalet och den sista sidan, som funnos
anstötliga. Hvad det förra angår, så innehåller det
en bitter klagan öfver det mindre värde, som månge
den tiden satte på lärdom och själsodling, i det de
mer skattade sådana yrken, som lemna en materiel
vinning. Derpå följer en föga betänkt jemförelse
emellan hedningarnas aktning för sina lärare och
Prester, och en del så kallade Christnas. Slutligen
vänder han sig till Re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
