Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Carl Aug. Ehrensvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Grekiska drägten, så enkel, så ledig och så lätt och
af en så allvarsam täckhet, att han deraf påmintes om
den grundsatsen, att de delar, som utgöra skönheten,
bestå blott i enfaldiga behof och en mycket mogen
natur. Ja, han tror, att med en bättre uppfostran
och undervisning kunde Neapo-litanarne ännu i vår
tid vara Greker.
Den Fransyska skolan, som han jemför med den
Neapolitanska, efter de begge hafva en glad ton,
finner han hafva ingenting mer framför denna, än
att hon en gång härmat den Romerska, hvilket den
andra aldrig gjort. I naturlig smak tyckte han den
Neapolitanska öfvergå icke blott den Fransyska,
utan ock den Romerska skolan.
Fransosen, säger han, alltid kärf, stympad och
öfverdrifven, är utur stånd att hinna ett oskyldigt
lynne i någon konst: han har af nöden att stödja sig
på andra och vara qvick.
Vid ett annat tillfälle, då han talar om den
Fransyska smaken, finner han den tvungen i det stora
af konsten, och öfverdrifven i det lilla. Med detta
omdöme om den förnämsta skolan i Norden, som äfven i
Södern vetat göra sig gällande, må man, för att rätt
fatta Ehrensvärd, jemföra detta om den Italienska i
allmänhet. Den har stor smak utan naivetet i allt:
det felas henne naivetet i det vackra. Den har i
det vackra ett slags brist, men på ett stort sätt
och ibland ett slags öfverflöd på ett lågt sätt,
men alltid på ett stort sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
