Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Carl Aug. Ehrensvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Vanligen satte han sig vid ett bord, hvarpå penna och
bläck och papper voro för hans räkning laggda. Och
under det han deltog i samtalet, tecknade han
hvad helst honom i hågen rann eller för ögonen
kom. Merendels var det satiriska drag, för hvilka
han ej skonade sina bästa vänper. Det var epi-grammer
för ögat, säger Adlerbeth.
Det synes oväntadt, att en man, som så tänkte och
skref om det ädla i konsten, skulle så mycket
sysselsätta sig med karikaturer. Men det torde
kunna förklaras just af hans ömtåliga känsla för
det vackra. När den sårades af någon misstäm-mighet
eller dårskap, hämnades han deröfver, än genom
en allegorisk framställning af dess löjlighet,
än genom en metamorfos af menniskor till djur,
med igenkänneliga ansigten, än genom någon annan
symbolisering af de små lagar i naturen, som lagt
sig i vägen för de stora. Ofta fann man likväl på de
blad, hans penna öfverfarit, de skönaste former, de
ädlaste figurer, jemförliga med antikens. Det var ett
tecken att han då varit vid det goda lynne, som sköna
och ädla föremål, eller hans egna föreställningar om
det fullkomliga, honom gåfvo. För öfrigt lemnar han
på den frågan, hvad skall man måla? detta oväntade
svar: "Ingenting allvarsamt, innan handelsverlden,
som förstör sederna, och de nya Philosopherna, som
förstöra religionen, hafva försvunnit/1
Icke blott i salongen var det hans tidsfördrif att
teckna, medan de öfrige af sällskapet sutto vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
