Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Gust. Philip Creutz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
som ej sällan åtföljer tänkare och snillen, icke
att ursäkta då saker af vigt skola afgöras. Men vid
sådana tillfällen var CREUTZ icke med sina tankar
frånvarande, utan vid samtal af den beskaffenhet,
"att de, som mest beklagade sig öfver hans brist på
uppmärksamhet, borde," såsom Schröderheim anmärker,
"hafva funnit sig lycklige, att han icke gaf sig tid
att höra deras okunnighet, öfverdrifna begär, fåfänga
önskningar, onyttiga förslager eller obetänksamma
omdömen."
Vid Konungens hemkomst, fann Grefve CREUTZ icke blott
af den omedelbara tillflykten till hans egen vishet
och rådighet, utan ock af hans intagande sätt att
uppmuntra dem, som honom tjente, en stor lättnad i de
många bördor, som åtföljde hans höga och vidsträckta
kall. Några af dem voro för honom lika motbjudande,
som främmande,
der en omklädning var nödig, blef mellanakten något
lång. CREUTZ’ befarande att Mamsell Clairon, som
förorsakade uppehållet, skulle af publiken omildt
bemötas, gick till henne i klädlogen, fann henne
nästan färdig, och återvände nöjd för att stilla sina
grannars otålighet. Men i sin tillfredsställelse
slöt han vid bortgåendet dörren i dubbelt lås och
stoppade nyckeln i sin ficka. - M:lle Clairon syntes
naturligtvis ej till, och ingen var deröfver mer
förundrad än CREUTZ. Larmet gick crescendo, och blef
förfärligt; en aktör måste framträda och anmäla det
oförmodade förfallet, hvars upphofsman dock ingen
kände. Emellertid var en klensmed efterskickad;
allt återkom i sin ordning och Hrlle Clairon,
njutande sin uppdagade oskuld till godo, emottogs
med handklappningar i stället för den fruktade
uthvisslingen. - Ej förr än sent på aftonen blef
gåtan ändtligen upplöst, då CREUTZ’S kammartjenare
framdrog den frem-mande nyckeln ur sin husbondes
rock-ficka. (Se Statstidningen 1. c.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
