- Project Runeberg -  Minnesteckningar öfver utmärkte svenske statsmän, hjeltar, lärde, konstnärer och skalder /
III:399

(1848-1860) Author: Frans Michael Franzén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Gabriel Porthan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ynglingar, som saknade äfven naturlig förmåga till
en högre tankegång, förspillde sin tid att lära sig
på skryt eftersäga termer och fraser, som de föga
förstodo, men i hvilka de trodde sig äga hvad för
dagen gällde som den högsta vishet. Hvad PORTHAN
hufvudsakligen yrkade var, att man skulle begripa
hvad han lärde och ej jurare in verba magistri.

Hvad hans egen filosofiska ståndpunkt angår, så
följde han väl i det mesta den Lockiska teorien,
men var dock långt ifrån att antaga de slutsatser,
som de Franske filosoferne af henne drogo. Vid den
empiriska regeln, att ingen ting är i förståndet,
som ej varit i något af sinnena, anmärkte han: utom
sjelfva förståndet. Och sedolärans grund satte han
icke blott i pligternas sammanhang med vårt sanna
väl, utan i Guds heliga och kärleksfulla vilja, som
i detta sammanhang uppenbarar sig. Med ogillande
af det Wolfiska systemets bevisningssätt, till
hvars afskaffande han bidrog, erkände han likväl
det goda i dess åsyftning. Utan att fördjupa sig i
metafysiska spekulationer, hvilka han ej ansåg höra
till allmänt nyttig lärdom, verkade han till den
förståndsdaning och upplysning, som den akademiska
ungdomen i allmänhet behöfde, mer än mången högt
berömd filosof, genom de föreläsningar han höll, så
väl i logiken och psykologien, som i estetiken och
naturrätteri; hvartill kom historien om menniskan. När
den Kantiska filosofien äfven i Åbo begynte göra
uppseende, erkände han väl dess kritiska värde,
men varnade för ett blindt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:03:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fransmin/c0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free