Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Gustaf Bonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
Samtlige Rådsherrarne ställdes till ratta inför
Sekreta Utskottet. De försvarade sig med värdighet,
åberopande sina rådslags enlighet med ed, lag och
regeringsform, sina under tre Regenter troget bevista
tjenster och bemödanden att efter yttersta förstånd
och samvete befrämja allmänt väl. De hemställde,
huruvida någon undersåte genom dem lidit våld
eller oförrätt, eller hvad skada de tillfogat
fäderneslandet. Detta hade ju under en nära tjuguårig
fred återvunnit så väl utrikes anseende som inrikes
ordning och välstånd.
Anklagelsen angick Rådet i allmänhet, och alla
dess ledamöter togo del i försvaret. Dock åsyftade
förföljelsen egentligen dem, som genom Horns
inflytelse blifvit tillsatte och med hans åsigter
öfverensstämde. Desse blefvo af Sekreta Utskottet
dömde till afvisning* ehuru de af Presteståndet
befriades och vid första öfverläggningen äfven af
Borgarståndet. Bland sjelfva Ridderskapet och Adeln
utgjorde pluraliteten emot dem endast fyra röster. Då
saken förekom i Stånden, förklarade Bönderne, som
ej hade säte i Sekreta Utskottet, att, "så länge
felaktigheterna voro osynliga, borde ock staffet vara
sammalunda, hållandes före att här vore mera rättvisan
än statshemligheheten nödig." Äfven i Borgarståndet
var det förföljande partiet nära att duka under, och
Presteståndet ställde sig på de anklagades sida. Inom
Riddarhuset skedde ett uppträde, som historien ej kan
undangömma. Anledningen var det förslag, att med en
ansenlig beskickning till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
