Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Carl Gustaf Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
om han ej haft den olyckan att angripas af eri ny
fiende, skarlakansfebern, som en längre tid profvade
tålamodet hos den unge, stridlystna krigaren.
Emellertid bragte den österrikiska maktens från alla
håll sammanströmmande troppar, som utgjorde 60,000
man, den svenska till 11,000 sammansmälta hären i
allt större fara. Baner, som, förrän fienden samlat
sin styrka, förgäfves försökt förmå honom till ett
fältslag, fann sig nu tvungen att draga sig undan
till Pommern. Genom detta namnkunniga återtåg, som
allmänt anses för ett mästerstycke af krigskonst,
räddade han utan betydlig förlust sin af de Kejserliga
i hamn och i häl förföljda krigshär, och förenade sig
med Herman Wrangel i hans befästa läger vid Schwedt.
För sonen Wrangel, om hvars, vid detta tåg såsom vid
alla andra tillfällen, bevisade tapperhet Baner kunde
lemna hans fader det mest hedrande vitsord, var detta
möte af en särskilt betydelse. Utom sin sonliga glädje
deraf, hade han den tillfredsställelsen att utgöra
en föreningslänk emellan sin fader och sin Fältherre,
hvilka eljest föga sammanstämde. Denna förlikning var
dock icke mer varaktig, än att den gamle Wrangel,
hvars på en gång häftiga och stela lynne ej ville
böja sig för Baners befallande myndighet, nödgades
lemna sitt befäl och begifva sig till fäderneslandet.
Förut hade han haft den faderliga förnöjelsen, att
under eget deltagande i den förtviflade striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
