Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Carl Gustaf Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
franska sidan nu gjorda förslaget, att med förenad
härsmakt tvinga Kejsaren till den efterlängtade
freden. AVrangel begaf sig derföre nu till Westfalen
och förenade sig med Königsmark, hvaremot Wittenberg
skulle försvara Schlesien och antingen genom Böhmen
eller Mähren falla in i Österrike.
I enlighet med denna af Torstenson tillstyrkta plan,
hvarmed han slutade sitt deltagande i tret-tiåriga
kriget, hade Wrangel, sedan han intagit Höxter och
Paderborn, begifvit sig in i Ofver-Hessen för att
der afbida den fransyska härens ankomst. Men den
uteblef. Turenne, som redan stod färdig att gå öfver
Rhenströmmen, vände sig emot Luxemburg, förmodligen på
hemlig befallning ifrån Paris. Detta nekades dock af
de fransyska ministrarne i Mimster. De sköto skulden
på Turenne, hvilken dock sjelf deröfver yttrade
sitt missnöje.
Emellertid hade den kejserliga hären framtågat med det
hopp, att Torstensons kanoner ej mer skulle göra den
verkan som förut, sedan han sjelf var borta, skattande
hans afgång lika med en förlust för Svenskarne af
10,000 man. T sjelfva verket var den svenska hären
mycket underlägsen den österrikiska, som i förening
med den bajerska utgjorde 30,000 man. Wrangel vågade
ej ett fältslag, utan drog sig tillbaka till nejden
Franzéns Minnesteckningar, 3,
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
