Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Carl Gustaf Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
erbödo sin bemedling. Carl Gustaf samtyckte dertill,
men de Polske, uppblåste öfver sin framgång och
litande på de tartariske hjelptroppar, som i
det samma till deras läger anlände, afslogo alla
fredsvillkor. Det återstod således för de förenade
Förstarne ej annat än att våga en drabbning, ehuru
deras styrka ej utgjorde mer än 16,000 man, hvaremot
fienden, enligt dess egen uppgift, räknade 100,000. Af
dessa voro dock endast 40,000 reguliera troppar;
de öfrige bestodo dels af Tartarer, dels af bönder,
beväpnade blott med sablar, liar och klubbor. Angående
detta ryktbara fältslag, som varade i tre dagar, må
här upptagas endast det, som rör föremålet för denna
minnesteckning. I den venstra flygeln, som till den
största delen bestod af brandenburgska regementen och
af Kurfursten sjelf anfördes, bistod honom Wrangel
med några svenska troppar, och då striden begyntes,
skyndade han med dessa att drifva tillbaka den
förtropp, som stigit fram ur de förskansningar, bakom
hvilka den polska hären föröfrigt höll sig. Detta
gjorde han med den ifver, att han vid dess förföljande
in i skogen kom i fara att blifva omringad af de
Polske. Men Douglas blef skickad till hans bistånd,
och den fiendtliga förtroppen flydde med hast i skygd
af förskansningarna.
Den första dagens strid var endast ett förspel
till den följande. Äfven den andra dagen var icke
afgörande, ehuru den beredde utgången genom de
rörelser, som Carl Gustaf med sin fält-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
