Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laurentius Petri Nericius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
att de vilde Ryssarne och den vildaste af dem alla
Zaren sjelf, Ivan Vasilievits II, dock hade en stor
vördnad för det andeliga ståndet. Också fäste det
Zarens stora uppmärksamhet, att Sveriges Erkebiskop
befans ibland sändebuden, hvarföre han ock önskade
ett samtal emellan honom och den Ryske Patriarken
i religionsämnen. Första frågan blef, hvad språk
dervid skulle användas. Erkebiskopen föreslog Latin;
men som Storfursten ej förstod det språket, ville
han, att samtalet skulle ske på Tyska. I detta
åter var Patriarken ej hemma. Slutligen kommo de
öfverens om Grekiskan, som för Zaren skulle tydas
af en tolk. Ämnet var om fastandet och belätens
tillbedjande. Men då Patriarken sjelf icke förstod
de teologiska termer, som Erkebiskopen i sitt tal
inspädde, utan svarade ofta osainmanhängande, så
kunde tolken ännu mindre fatta någon mening af det,
som talades. Detta vågade han ej yppa för Zaren, hvars
grymhet han kände, utan talade på Ryska hvad honom
inföll. Biskopen Agricola» som förstod detta språk,
men ej ville röja det, kunde ej afhålla sig ifrån
löje. Det märkte Zaren och befallde, att samtalet
skulle upphöra. Men till tecken af sin välvilja
för den Svenska Erkebiskopen, hvars öfverlägsenhet
han lär hafva funnit, lät han hänga om hans hals
en guld-ked af ej ringa vigt. En större orsak till
Laurentii tillfredsställelse öfver denna resa var,
att dess ändamål vans genom en på 40 år sluten fred,
som varade åtminstone under Gustafs regering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
