Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laurentius Petri Nericius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
kom väl icke till sin fulla utveckling i Laurentii
lifstid; dock märkte han en början dertill i ett
par af Drottningens Hofpredikant, Herbestus, utgifna
skrifter, och han använde till deras vederläggning
de krafter honörn återstodo.
Vid det sista af honom hållna prestmötet var han
redan så försvagad, att han ej förmådde gå upp i
kyrkan, utan måste i sitt eget hus emottaga det
församlade presterskapet. Beslutet af detta möte är
märkvärdigt, icke blott för dess syftning på hvad som
i tiden förevarit och för handen var, utan ock för en
anvisning om hvad som komma skulle. Det innehåller
ibland annat en varning för andra religionsbruk, än
de nu gällande och i den nyss utkomna kyrkoordningen
föreskrifna. Äfven det slutliga tal, som Erkebiskopen
höll till presterskapet, i likhet med det, hvarmed
Aposte-len Paulus tog afsked af de Efesiske presterne
i Miletus, röjer ett sådant förutseende i dessa af
samma Apostel lånade ord: "Jag vet det, att sedan
jag skils ifrån eder, skola komma ibland eder svåre
ulfvar, de der jorden icke spara skola, Och af eder
sjelfvom skola män uppkomma, som tala skola det
orätt är, och draga lärjungar till sig. (Ap. 20:
29, 30 *). Till Konungen sjelf sände han genom hans
Hofpredikant, Erasmus Nicolai, en hjertelig
*) Så berättar Eaimundius i sin Historia Liturgica
s. 8. Son-dén lägger, jag vet icke efter hvilken
auktoritet, dessa ord i Petri Benedict! svar till
Erkebiskopen. Se Theophrosyrie 2:dra häftet, s. 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
