Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0008-1939
116 BREFVÄXLING MED P. J. BÖKLIN.
och formulerar den sålunda: »Är det slumpen eller ödet,
eller en predestinerande makt, eller en verklig försyn, som
leder oss till målet, och hvilket är kristendomens rätta be-
grepp om denna försyn?»
I sitt svar stämplar han fatalismen såsom egentligen
tillhörande »bildningens barndomsålder»; men han erkänner
det af en daglig erfarenhet skenbart bestyrkta i den åsikt,
som i stället för den kristna försynen sätter »ett abstrakt
väsende, för hvars verkningar människan icke är ett själf-
verksamt organ utan ett blindt verktyg.»
»Vi måste medgifva», säger han nämligen, »att den yttre
erfarenheten vittnar lika så väl mot som för försynen.
Hvad förmå väl alla dessa vackra deklamationer, alla dessa
välmenta bevis för försynens nåd, från katedrar och pre-
dikstolar, mot ett enda faktum, när en skön, en ädel själ
nedsjunker i sedligt fördärf eller, neddragen i hvirfveln af
förvirrade händelser, slutligen störtar i vansinnighet, då en
enda vän, en enda mäktig väckelse kunnat rädda honom ..:-
Att ett ovillkorligt nådaval, ett bestämmande af evighet
till frälsning eller fördärf måste blifva slutföljden och för-
klaringsgrunden för dessa af förståndet evigt oupplösta
motsägelser i lifvet, faller af sig själft.>
Böklins egen öfvertygelse är dock en helt annan, och
han är glad i hoppet, att den äfven skall bli Fredrikas.
Läran om »nådavalet, så vida därmed skall förstås en ut-
korelse och förkastelse af evighet», hvilar på en djup miss-
uppfattning af frihetsbegreppet.
»Man kan å ena sidan icke tänka sig en fri och oaf-
hängig styrelse utan att förvandla Guds eviga rådslag i
ett tyranniskt godtycke. Man kan å andra sidan icke
tänka sig mänsklig frihet utan att göra Gud till en skatt-
mästare, som endast har att likvidera den tillstormande
hopens räkningar på egna förtjänster.» Rätta förhållandet
är dock, att »Guds rådslag förverkligas i mänskligheten i
och genom människan. Däruti visar sig Guds synnerliga för-
syn; och när människan ... motarbetar deras förverkligande
på sig själf, så är det fenomenet af en irrande frihet.> Ja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
