Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
00081939
148 NY STUDIETID I KRISTIANSTAD.
Resultatet af hans undersökning blir dock, att djur-
själen är odödlig blott i den mening, att den »i oändlighet
inbildar och utbildar sig i det individuella och sålunda i
all evighet föder :sig på nytt» Men liksom den ej kan
känna människans högsta lust, kan den ej heller erfara
hennes djupaste lidande. De olika sfärerna af lifvet få :ej
förblandas Det är visserligen sant, »att en lägre natur
t. ex. den oorganiska i rapport med en högre t. ex. män-
niskan utvecklar helt andra och högre krafter än hon för
sig själf förmådde, och denna sköna sanning bekräftar sig
alla lifvets sfärer igenom. Men dessa sålunda väckta kraf-
ter förblifva dock denna naturs egna. Ty såsom Guds
uppenbarelse i människan väl framkallar men icke för-
vandlar henne, såsom läraren, om han ville tillintetgöra
gossens personlighet och påtvinga honom sin egen, den
måtte nu vara så god som helst, alltid skulle framkalla ett
missfoster, såsom solen icke gifver jorden sin lifsvärme
utan framkallar den, så var människoanden kallad att be-
själa naturen och i sig befria dess krafter men icke att
upphäfva dess väsende.»
Härmed måste Fredrika tills vidare låta sig nöja. Men
hon vill ej släppa sin tro på djurens individuella odödlig-
het och pröfvar Böklins tålamod under de följande årens
brefväxling med att återkomma till denna fråga, som han
anser en gång för alla afgjord.
Nu finner emellertid Böklin tiden vara inne för ett
systematiskt genomförande af den studiekurs han planlagt.
Han öfvergår därför till själfva »hufvudknuten>, »frågan om
Guds väsende». Hans januaribref 1833 innehålla också en
hegeliansk framställning af treenigheten," och han förklarar
uttryckligen (den 12 jan.): »Innan vi öfvergå till något
annat, måste vi först ha frid för trinitetsläran.»
Böklins redogörelse för treenighetsdogmens utveckling
allt ifrån dess första uppkomst ur neoplatonsk spekulation
o
å ena sidan och kristendomens religiösa medvetande å den
> Det första af dessa bref se bil. 3:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
