Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
00081939
VÄNSKAP MED GREFVINNAN WRANGEL. LqE
;.. Gud bevare henne blott för häftiga plågor! Hon har
ej kraft att bära dem, jag ej att se henne lida.»
Af de påtänkta studierna blir dock ej mycket. Fredrika
märker snart, att hon måste tillbringa sina lediga stunder
med att hämta frisk luft och att sofva »för att stå ut med
att vaka hvarannan natt.
Det var under denna tid, som de unga dotterdöttrarna
till ’excellensen Trolle-Wachtmeister några gånger sågo
henne, då de från det närbelägna Uddarp med sin mor
promenerade till Ovesholm. En af dem har bevarat min-
net däraf. »Vi barn», säger hon, »lämnades i parken under
vår mors besök hos den sjuka; men vanligen kom Fredrika
Bremer ut och följde oss på hemvägen. Huru varmt hon
talade om sin lidande vän, minns jag lifligt, och hvad jag
senare hört är, att hon var till obeskriflig tröst för denna
vän, som midt i världens glans och rikedomar kanske icke
hade många sanna vänner.»
Böklin följde Fredrika vid detta hennes värf med allt
djupare deltagande. Men på samma gång han varmt er-
kände betydelsen af Fredrikas vänskapsförhållande till den
sjuka, insåg han äfven, att det lätt kunde få en anstryk-
ning af exalteradt svärmeri. Gripen af en sådan farhåga,
- söker han i ett bref från denna tid för henne klargöra den
sanna kärlekens begrepp.
»Att grefvinnan älskar dig så innerligen», skrifver han
den 20 juni, »det har jag mina goda skäl att ursäkta, om
det också skulle stöta litet i afguderi :.:. Likväl måste
du tillåta mig göra en liten anmärkning ..- Kärleken är
till sin sanna natur befriande, icke bindande eller inskrän-
kande. Den, som förlorar sig i ett älskadt föremål och
icke finner sig sjufaldt rikare, friare, ja, odödligare igen,
har antingen gjort ett olyckligt val eller ett lumpet offer.»
Härpå svarar Fredrika i ordalag, som visa, att Böklins
farhåga ej varit ogrundad.
»Hörde du, min gode bror, Heddas och mina samtal,
hörde det, som vi höllo förliden natt, då jag vakade öfver
henne, skulle du finna, huru fullt, huru innerligt vi förstått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>