Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 HEMMA. »PRESIDENTENS DÖTTRAR».
ögon, ty genom allt det förvirrade, »som väl ännu stod
kvar», såg hon »en skön och solbelyst värld». Genom
Goethes ögon såg hon med ny klarhet ut i världen och
betraktade »det harmoniska spelet af alla människokrafter,
den fria utvecklingen af alla anlag».
Något generar henne likväl hos Goethe, och det är
hans ensidiga skönhetsdyrkan, hans ringaktande af det
blott sedligt goda. »Ich kenne freylich Menschen genug»,
citerar hon från honom, »die sich bey den grössten Wer-
ken der Kunst und der Natur sogleich ihres armseligsten
Bedirfnisses erinnern, ihr Gewissen und ihre Moral mit
in die Oper nehmen, ihre Liebe und Hass vor einen Säulen-
gange nicht ablegen, und das Beste und Grösste was ihnen
von aussen gebracht werden kann, in ihrer Vorstellungs-
art erst möglichst verkleinern missen, um es mit ihrem
kimmerlichen Wesen nur einigermassen verbinden zu
können.»
»Väb, fortfar Fredrika, »men hvad är det bästa, det
största, om icke det förer människan närmare det goda
och eviga? Vällustens bilder kunna vara sköna, men då
de reta. människan till fall — icke äro de goda annorlunda
än som konstverk, och denna godhet kan blott anses rela-
tiv eller bisak till det sant goda. Är då icke det sköna
och goda ett? Skall man kalla ett skälmstycke godt,
för det det är genialiskt? Borde icke beundran, som
gifves åt missbruket af en kraft, stämplas till en kontra-
bandsvara, de par le roi des rois?»
Det är ej första gången detta ämne är på tal vännerna
emellan. Så starkt påverkad som Böklin var af roman-
tikens lifsåskådning, kunde han ej stå främmande för dess
snilledyrkan och meddelade tidigt. Fredrika Bremer sin
uppfattning. Den återspeglas. i ett af Hennes bref från
första vintern i Kristianstad. >Den gudomliga kraftens
ljusfloder», skrifver hon, »genomströmma universum. De
heta kärlek, sanning, skönhet, Naturen dricker därur och
återstrålar i tusende former de eviga källorna, gudomlig-
hetens speglar, i medvetslös härlighet. Människan dricker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
