Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMMA. PRESIDENTENS DÖTTRAR.» 199
eller kunnat. Den förekommer fortfarande i form af den
unge mannens efterlämnade anteckningar. »Manuskriptet»,
som den kallas, är dock hufvudsakligen ett uttryck af varm
religiös känsla — så till vida har hon följt Böklins råd att
sgömma filosofen». Endast några citat ur Böklins bref hän-
tyda på, hur Fredrika från början velat taga sin uppgift.
Trots den omsorg Fredrika nedlagt på utarbetandet af
denna episod är dock Edla långt ifrån hufvudpersonen i
sPresidentens döttrar». Det unga konstnärsämnet Angelika,
ett geni enligt alla romantikens regler, den hänryckta tolken
af Fredrikas egna konstnärsdrömmar, hade kanske från
början mest af hennes sympati. På hennes läppar lägger
hon den på en gång innerliga och högstämda dikten »Mig
törstar», kanske Fredrika Bremers bästa, skrifven våren
1833. Men Angelika är i sin inspirerade extas dimmigt
och osäkert tecknad. Fredrika har ej mäktat uppgiften
utan i stället låtit intresset koncentrera sig kring Edlas
syster, den glada, mjukt kvinnliga unga Adelaide och hen-
nes kärlekshistoria. Hon erkänner själf, att denna trängde
ut» Angelika.
Mest liffull och karakteristisk är dock kanske en af
bifigurerna i boken, »fröken Greta». I henne har Fredrika
drag för drag tecknat grefvinnan Sommerhielms bild, och
det är ej utan, att man i skildringen af fröken Gretas för-
hållande till konstnärsämnet Angelika spårar en reflex af
den egendomliga sympati, som drog »fru Stina» till den
lilla författarinnan. När Angelika kommer i extas och
deklamerar öfver konsten och snillet, säger fröken Greta
förtrytsamt: »Hvad skall upptåget vara till? Sådant tål
jag inte; men, tillägger hon, sflickan tycker jag allt om.»
I februari 1833 börjades tryckningen af Fredrikas nya
bok. Böklin hade då endast läst den omtalade episoden,
och Fredrika beklagar sig mycket öfver att den långsamma
postgången gör det omöjligt att sända honom manuskriptet,
allt eftersom det renskrifves.
Hans tjänstvilliga förslag, att hon skulle låta trycka
»Presidentens döttrar» i Kristianstad, då han ville biträda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
