Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOMB OCH LIFVET DÄR. 261
intresserar henne så mycket mer att studera. Grefvinnan
Sommerhielm var gästfri, hade allt emellanåt besök af
långväga resande och umgicks gärna med sina grannar,
i synnerhet med den friherrliga familjen Wedel på Elling-
gaard. Fredrika Bremer, som af sin kloka väninna lekfullt
tvangs att göra bekantskap med grannarna, intresserade
sig särskildt för de unga flickor, hon där träffade. De få
kvarlefvande, som minnas henne från denna tid, tala ännu
med värme om hennes älskvärda och anspråkslösa väsen
och hennes hjärtevinnande godhet. Å sin sida uttrycker
hon i bref sina sympatier för de »lifliga, pratsamma, natur-
liga och trefliga norska fruntimrenm.
Den inblick hon fick i det norska folklifvet, i de in-
tressen och idéströmningar, som rörde sig omkring henne,
och framför allt beröringen med de nya framstående per-
sonligheter, som hon direkt eller indirekt lärde känna,
vidgade äfven hennes synkrets, gåfvo henne mången ny
inblick i människonaturen. Det synes af några uttryck i ett
bref till modern af den 30 aug. 1835, där det heter: »Här
i stillheten, i ett nytt land, bland nya föremål vaknar hos
mig mången domnad känsla, månget söfdt intresse...
Jag frågar, jag tänker om och på saker, som förr aldrig
framkallat någon min fråga eller väckt någon min tanke.»
Det synes än bättre af den lifliga skildring, som hon i ett
marsbref 1836 ger Böklin af åtskilliga norska förhållanden.
»Det våras, min gode B.! Snö ligger ännu på marken,
men våren sjunger i lärkan, sjunger i vinden, i hvar fal-
lande tödroppe. O, måtte den sjunga sin högsta visa i dig,
som nu står i blomman af ditt lif som människa, man och
medborgare . .. En enslig fågel från Nordanskog vill nu
komma och sjunga för dig en visa om brödralandet. Låna
den ett vänligt öra, och den är nöjd.»
Fredrikas första intryck af Norge, sådant det afspeglar
sig i höstbrefven, är obetingadt godt. Hon tycker om
den »större enkelhet och naturlighet>, som där råder både
i sällskapslifvet och i familjeförhållanden, hon tycker, att
lifvet har något sorgfriare och friskare» där än hemma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
