Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 FREDRIKA BREMERS STUDIER PÅ TOMB.
och väl gjorde du icke, min vän, som från begynnelsen
höll min ande fäst vid denna lifvets enda sanna ljuspunkt,
till dess den klarare och klarare upplät sitt ljus för mig!
Huru djupt erkänner och känner jag, att blott i detta ljus,
i denna lära kunde min själ finna sitt rätta lif, sin tröst,
sin utveckling, sin kraft, ja, hela mitt väsen sin förklaring.
Egentligen är det väl så för alla, men mig tyckes, att det
är ändå mer egentligen så för mig, ja, ty många ha icke
inom sig de rörelser, som skaka mig, och många äro uppe-
hållna och återhållna af band, som för mig vore utan all
kraft. Men denna gudomliga försoningslära! Den tanken
kommer i mig till klar öfvertygelse, ja, äfven till insikt,
att naturen skall försonas genom människan, att jag äfven
i min mån kan bidraga att förlossa det ’suckande krea-
turet’, hvars lidanden genomträngt mig djupare än mänsk-
lighetens. " O, min B! Jag kan ej säga dig, hur ljuf, hur
viktig den är mig, hur den bidrager att rena min ande
från hvar oren fantasi; hur den hjälper mig att öfvervinna
alla trångsinta passioner, rörelser af harm och bitterhet. .-
Och sedan — det är så skönt. att jag vet, man kan säga
till världens ringa och ringaktade varelser, till dessa tusen-
tals kvinnor, som i de kulna hemmen gömma sig likt
skygga fåglar, gömma sina kval och sin öfverflödiga
tillvarelse, det är så skönt att kunna säga till hvar och en
af dessa: ”Ditt värf är stort, din varelse af oberäknelig
vikt för världens samhälle; ty om du vill det, kan din del
vara stor i det allmänna återlösningsverket! Sköna, äl-
skade, gudomliga försoningslära!»
Om Fredrika således under sin första vistelse i Norge
ej studerar några nya filosofiska författare, sträfvar hon
däremot att vidga sina kunskaper på det andra studieom-
rådet hon utvalt, det historiska. Och nu är det ej längre
historiska filosofemer utan historien själf hon vill studera:
Norges historia, särskildt dess fornhistoria, lockar henne
vid denna tid närmast, och hon är ej ens längre rädd att
»bita i Heimskringla».
"Se ofvan 8.204.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
