Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SHEMMET.> »TRÄLINNAN.» »STRID OCH FRID.» 371
kan finna, bland annat en »under Pressen verende Vise-
samling? eftersom den arkeviis forlader samme»... Men han
beklagar, att så litet finnes: »Jeg faaeri Korthed sige Dem,
at jeg — og det er sagt med Smerte — ikke tor love dem
synderligt Bidrag til Folkets Karakteristik af dets Sange:
Det synger i det Hele ikke. ..>
Fredrika fortsätter att arbeta på sin bok under som-
maren hemma på Årsta och skrifver äfven därifrån till
Wergeland. Han svarar henne i augusti — ett långt bref,
som synbarligen med anledning af Fredrika Bremers frågor
hufvudsakligen rör sig om den norska kvinnans ställning.
Fredrika har dock tydligen i »Strid och frid» velat ge
ej ett nytt försvar för de idéer, som besjälade »Hemmet>,
utan en samlad bild af sina intryck från Norge — sina
intryck af dess natur och folklynne, dess hemseder, dess
saga och sång. Den egentliga berättelsens tråd förlorar
sig därför ofta nog i löst inflätade episoder ur forntidens
eller dåtidens lif i Norge. Men teckningen af den kvinn-
liga hufvudpersonen jämte skildringens lif och pikanta
behag äro här som öfverallt Fredrika Bremers styrka och
vidmakthålla hela tiden intresset.
»Där är åtskilligt, som är svagt, men åtskilligt annat
skall, hoppas jag, ej misshaga dig», säger hon själf i ett
bref till Böklin af den 13 december 1840, då hon skickar
honom sina »norska fjällblommor>.
Böklin tillägger i sitt nyårsbref 1841 en tacksägelse
för boken och återkommer därtill den 28 januari. Han
har tydligen läst den med mycket intresse och skildrar
lifligt sitt intryck af den.
»Teckningen af Barbara Susanna är mera värd än sju
predikningar om kvinnans bestämmelse — så framställd
måste kvinnans moral finna öra och hjärta. Men taflan
har flera andra sinnet upprymmande partier. Mig för-
nöjer bland annat det äkta flamländska sinnet i teckningen
t Enligt H. Lassen, som 1866 utgifvit Wergelands >Breve>2, åyftas
här Jörgen Moes »Samling af Sange, Folkeviser og Stev i Norske Almue-
dialekter», som vid denna tid utgafs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
