- Project Runeberg -  Fredrika Bremer : biografisk studie / Förra bandet /
377

[MARC] Author: Sophie Adlersparre, Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PÅ ÅRSTA. BÖKLIN KYRKOHERDE. 311

Böklin, »låter stormen och missnöjet gny omkring sig —
och det drabbar honom både när och fjärran från. De
forna vännerna, som Litteraturbladets första häftiga mou-
vement särade, vända” sig alltmer emot honom, inga nya
vänner sluta sig till honom; — han är alltmer ensam.
Men Geijer, i denna stund, är för mig en skönare syn än
någonsin i de dagar, då hans stjärna lyste i dess fullaste
glans. Man kan ej ädlare och älskvärdare bära motgången.
Ingen högdragenhet, intet förnämt nedblickande på mot-
ståndare, ehuru han känner dem kärlekslösa. och ensidiga;
men han gör det med smärta, utan minsta skymt af bitter-
het. Ingen vrede, ett mildt vemod, ibland en allvarsam,
halft sorglig blick på sig själf, men därunder dock ett stort
lugn, ofta en hjärtlig och barnslig glädtighet. Osynliga
vingar tyckas lyfta den ädla kärleksfulla anden.

Beröringen med honom och det förhållande, i hvilket
jag kommit till honom, har under senare tid utgjort ljus-
punkterna i mitt lif. O, Böklin, hur rik är jag ej! Jag
har dig, och jag har honom till vänner.» É

Till julen 1840 for Fredrika ut igen till Arsta för att
under vintermånaderna lefva ett stilla landtlif. Som van-
ligt är hon ej utan en viss farhåga att slumra in och för-
soffas af idel familjetrefnad. Dock lugnar hon dessa far-
hågor i känslan af att det står henne fritt att bryta de
ljufva bojorna, när helst anden tvingar henne.

I allmänhet förflyter tiden på det sätt, som Fredrika
i ett bref till sin väninna fru v. Koch” sålunda skildrar:

sUnder dagen är jag mycket för mig själf, men om
aftnarna läser jag högt för mamma och Agathe, tills vi
intaga vår lilla tesupé och kort därefter säga hvarandra
godnatt. " Sedan språka Agathe och jag, till dess vi somna.
Mycket roligt har jag af att tala med Agathe — om hvad
som helst. Vivent les gens d’esprit!»

Med våren komma gäster, som bryta enformigheten,
och ett besök på Årsta af »Kusinernas» författarinna, fri-

: Årsta 12 jan. 1841.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:05:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frbremer/1/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free