Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»MORGONVÄKTER.» å 413
inom sig. När (säger Reuterdahl i sin recension) har man
kommit till tro genom vetande?! Reuterdahl skulle ha
påmint sig, att äfven i våra dagar kommer man icke dit
på annat sätt. Den religiösa undervisningen i hemmet,
skolan och vid konfirmationen är ju icke annat än en för-
nuftets uppfostran till att inse det högsta förnuftets ord-
ning, och i följd däraf kommer människan till tro eller
förtroende, tillförsikt. Så är väl åtminstone meningen,
ehuru den så ofta illa fattas och illa utföres.
Och förrän trosläran fotas på det fullt utvecklade
förnuftet och af detta fattas och begripes, förr blir icke
närvarande tid kristen, och förr kommer icke kristendomen
själf att få fullt fast fot på jorden»... »Jag parlamenterar
här mot Reuterdahl, slutar hon, icke mot dig, ehuru du
skulle tänka och säga det bättre.»
En sådan motståndare som Reuterdahl hör emellertid
till dem, som Fredrika enligt sina egna ord »icke ville ha
varit förutan. »Jag har förundrat mig öfver Reuterdahl»,
skrifver hon i sitt midsommarbref, »men jag har också be-
undrat honom; ty det vill mycket ädelt och storsint till att
så upptaga och omtala en skrift, hvars hufvudsakliga rikt-
ning är i rak strid med ens eget tänkande. Reuterdahl
måste ha en vacker och ren karakter.>
Fredrikas andra lundarecensent, Melin, riktar sitt klan-
der mot en annan punkt än Reuterdahl. Vi hafva redan
nämnt, att Böklin upplyste Fredrika orh det skefva i den
bearbetning af Strauss, hvarifrån hon utgick, och att Fred-
rika på grund däraf i sin skrift erkände »den äkta Strauss»
som en redlig om än ensidig forskare. Detta är i Melins
ögon en stor inkonsekvens; den kan ej förklaras på annat
sätt än så, att »den främmande lärdomen råkat i kollision
" med författarinnans egen oförfalskade kvinnlighet.» Att den
följande bekännelsens skönhet emellertid till fullo uppväger
detta fel, visar han genom flera med beundran framhållna
citat. Egendomligt nog borde egentligen ett och annat af
dessa, såsom nästan ordagrant influtna yttranden af Böklin,
räknas med till den förkättrade »främmande lärdomen:.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
