Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 LIFLIGARE UMGÄNGE. DAGBOKEN.»
allt bättre och bättre. Gräfin Ida fick själ och lif och fick
likhet med kronprinsessan . . . Jag tecknade af Gräfin Idas
profil, som riktigt blef vacker, då den, under det Caroline
Rosen sjöng med en näktergals ljufhet några svenska visor,
förklarades af nöje och hon den ena gången efter den
andra sakta sade: ’Entzäckend, ganz entzäckend!»
»Gräfin Ida» hade emellertid en »compagnon de voyage»,
som gaf ärstaborna anledning till många »réflexions chré-
tiennes et morales». »Att en frånskild, ännu ung fru och
en ogift, icke gammal herre, icke släkt med hvarandra,
jämt resa allena tillsamman och alltid säga ’nous’», det är
i Fredrika Bremers tycke »lite kuriöst och luktar lite heden-
domv. Hon ser ej i ett sådant förhållande en frigörelse
från konventionella band utan ett trots mot heliga lagar.
»Det finnes antagna seder och regler», skrifver hon,’
»som icke böra trotsas, emedan de komma ur samhällets
vakna medvetande. Och när samhället med en allvarlig
och icke gillande blick ser på resande, sådana vi nu om-
talat, så skulle jag tro, att dess tanke är: ’Ni sätta er
själfva i fara och ni gifva ett farligt exempel. Det är
vikten af exemplet inom samhället, som föranledt den apo-
stoliska förmaningen: Fly allt, som ondt synes! Och från
denna fruktan bör ingen emancipation ske.”
Ack, jag svaga, lättrörda, bristfulla varelse älskar så
högt naturens och sedlighetens lagar just därför, att de äro
så stränga, så oböjliga, att de ej veta af nägra koncessioner;
ty såsom: de förra blott veta af en ordning, så veta de
senare blott af ett rätt.»
Trots den tyska författarinnans excentriciteter var det
dock mycket hos henne, som tilltalade Fredrika, främst
kanske hennes öppenhet. »Hon knäböjer tillbedjande för det
heliga men låter aldrig ett ögonblick tro, att hon själf är helig.
Tvärt om, jag har aldrig sett en författare, som mera ger
sig sådan hon är, äfven i det hon icke har älskansvärdt . . .
Jag tycker om henne för hennes ärlighets skull.>
" Till öfverstinnan Silfverstolpe, Årsta 31 juli 1842.
> Bref till Tegnér, Stockholm 4 jan. 1843.
Ft TAIS PTA TEN ET EOSE SINNE SAO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
