Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 FILANTROPISKA OCH SOCIALA INTRESSEN.
>»Amerika hade jag stor lust att själf resa och se på
en vacker dag», skrifver hon längre fram." >»Kan de: För-
enta staternas republik icke realisera det stora idealet af
en fri stat, grundad på alla individers frihet och lika
rättigheter, så. kan icke jorden göra det. Men så visst
som jag tror på Kristi historias sanning, så tror jag, att
den lära om människan han gaf skall kunna realisera sig
i det allmänna lifvet liksom i det enskilda . . » Och hon
gläder sig åt »att med fullt intresse och deltagande kunna
lefva i sin tid, att kunna älska dess sträfvande, att kunna
stafva några bokstäfver, lägga ihop och förstå några grund-
ord af den stora meningen».
I de vid denna tid pågående rörelserna för en reformer
ring af Sveriges representation hälsade Fredrika Bremer en
yttring af den jämlikhetsprincip, hon trodde på, och följde dem
därför med stort intresse. Hon kunde dock ej fullt sym-
patisera med något förslag och stöttes tillbaka af oppo-
sitionspartiets sätt att uppträda. Hon sörjde därför ej heller
öfver att frågan vid riksdagen 1844 föll igenom.
»Jag var på riddarhuset dagen då representations-
frågan afgjordes», skrifver hon den 18 september till Böklin,
soch satt där från 1/29 om morgonen till 7 om aftonen,
var mycket road men mindre uppbyggd, tyckte att dis-
kussionen saknade både höjd och djup.»
Intet kunde dock rubba Fredrikas tro på de liberala
idéerna och hennes önskan att se de personligheter hon
satte högst göra dem rättvisa. >»Atterbom, så ädel män-
niska, så sant kristen, hvarför skall han icke se kristendon
i den frihets- eller befrielseprincip, som arbetar i det kons-
titutionella statslifvet, i industriens utveckling och ord-
nande under naturenliga och naturfria lagar — hvarför ser
han ej äfven här den sabbat, som nalkas efter den långa
arbetsveckan?» skrifver hon en gång till fru Malla.? Hennes
brefväxling med Fahlerantz visar emellertid tydligt, hur
1 I ett odateradt bref, sannolikt från våren 1845.
2 Stockholm 23 dec. 1842:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
