Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 FILANTROPISKA OCH SOCIALA INTRESSEN.
I allt detta säger ju Kristus: ”Allt godt, allt rätt och rent
och älskligt är af mig, har del af mitt lif och har genom
mig upprättande, frälsande, saliggörande kraft!
Min ’gode vän! Hvarför vilja teologerna icke låta sol-
strålarna hänga ihop med solen? Jag kan icke se för-
soningsakten inskränkt i ett enda moment; jag ville blott
se den i detta fullbordad, så nämligen att genom detta
(Guds uppenbarelse i Kristo .. .) människan på jorden re-
dan kommer i omedelbart förhållande till Gud, i full be-
sittning af den högsta lifsgraden, af det eviga lifvet. Har
jag orätt, famlar jag i skymning? Men då är det morgon-
rodnans skymning — jag känner det — ett ljus, som ar-
betar att undantränga skuggorna. Skall du ej vilja upp-
lysa mig, du mitt solklara öga!»
Fredrika hade några år förut skickat Böklin en nål
med en infattad briljant, en »ljussamlare», som hon med
österländskt bildspråk kallar den. Han hade då svarat:
»Din ljuskristall skall gömma sig under min prästkrage —
det är bra att kunna tänka sig något sådant under präst-
dräkten.»" Det är på det löfte, som ligger i dessa och
liknande ord af hennes vän Fredrika nu bygger.
»Ditt marsbref med. de många tankarna har jag ännu
för mig», svarar Böklin den 20 augusti 1847. »När jag där
läste ditt ljufva minne af våra aftnar — ack, för många
år sedan — och hvad du därefter säger om vär kyrkliga
dogmatism, att det icke var med sådan trång, ensidig lära,
icke med evangelisk-luthersk världs- och lifsåskådning jag
kom till dig; och vidare, att ditt hjärta och förstånd allt-
ifrån din konfirmation revolterade sig emot dogmen om
den enda saliggörande tron — då kände jag i förstone
öfver mig något, som liknade förskräckelse. Ty själf har
jag alltid med innerligaste öfvertygelse omfattat denna
kristendomens grundlära och måste förebrå mig, om
jag på något vis kommit dig att misskänna dess inre
sanning ...
ss
" Ur ett bref från Böklin, 21 februari 1843.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
