Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 I AMERIKA OCH ENGLAND.
skulle numera kunna sägas vara frihetens hem. Tidens
olyckliga förhållanden, den politiska nödvändigheten dref
honom därtilb, tillägger hon dock. »Han kunde ej göra
annorlunda.» ”
I Boston betraktades dock ej Websters hållning i
denna fråga med samma öfverseende; den hälsades som
ett affall. Och Fredrika såg mången gång bevis på den
indignation, som »>the fugitive slave law» af 18 september
1850 framkallade i alla ädla sinnen.
Själf såg Fredrika frågan i stort och med optimistens
blick. Då hon i Philadelphia, innan ännu intrycken från
slafstaterna hunnit blekna, läste »Declaration of Indepen-
dence», amerikanska folkets stora »fribref», i salen, där det
upptecknades, skref hon visserligen: »Denna präktiga för-
klaring af oförytterliga mänskliga fri- och rättigheter strider
ännu mot mycket här i landet»; och tillägger vemodigt
frågande: »Huru länge?» Men fastän hon nu i Washington
hör medgifvanden göras åt förfäktarne af slafveriet, miss-
tröstar hon dock ej om den slutliga utgången.
»Guds ande sväfvar öfver djupet och skall skilja ljuset
från mörkret med sitt allsmäktiga ord», säger hon nästan
profetiskt. »Morgonrodnaden är redan på bergen och färgar
skogens toppar. Hvem som vill se det, kan se det. Jag
fruktar icke mörkrets seger här.»? :
Sådan var den öfvertygelse, hvartill Fredrika Bremer
kommit, kanske mindre genom de -öfverläggningar, hon
åhörde vid kongressens sammanträden, än genom enskilda
samtal med flera af de ledande männen. Henry Clay,
»lejonet från Kentucky», kom hon genast i beröring med
genom deras gemensamma vän, »den behagliga, unga skal-
dinnan»,3 miss Anne Charlotte Lynch,+ som Fredrika gästat i
New York. Äfven med Webster gjorde hon snart bekantskap.
> Hemmen i Nya världen, II, s. 96, 95.
x Sprrs s: 37, 70-
3 > > Ss. 97, 48.
i +’F. i Vermont, g. 1855 m. italienske professorn V. Botta, (sedan
1853 bosatt i Förenta staterna), d. 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
