Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I AMERIKA OCH ENGLAND: 149
Denna sammankomst var ett förspel till den »Woman’s
rights” convention», som i likhet med de tre närmast före-
gående åren skulle hållas under hösten. Fredrika hade
stark lust att följa sina vänner dit, dock ej så stark, att
hon fördenskull ville uppskjuta sin hemresa. Det är en
egendomlig inkonsekvens, att Fredrika Bremer, som fram-
för allt i Amerika ville studera den amerikanska kvinnan,
ej personligen bevistade något af dessa möten — första
uttryck för den mäktiga rörelse, som år från år alltmer
vidgat området för kvinnans inflytande inom samhället.
Det var först denna sista höst, som hon började inse deras
betydelse och med lifligt intresse tog kännedom om för-
handlingarna vid dem.
De sista månaderna i Nordstaterna blefvo äfven i öfrigt
betydelsefulla för Fredrika. Strömmen af intryck öfver-
väldigade henne icke längre, hon började skönja hufvud-
dragen af det amerikanska lifvet i godt som ondt. »När
du en gång genomgår mitt arbete», skrifver hon till Bök-
lin efter hemkomsten, medan hon ordnar sina amerika-
bref, »skall du se, huru underligt skickelsen fogat till-
fälligheterna, att de liksom tvingade mig i det sista att
utveckla de tankar, hvars frön blefvo sådda inom mig vid .
den första beröringen af den Nya världen och dess med-
borgare . . . Jag har känt en beskyddande och ledande hand
vara med mig på min pilgrimsfärd och har vunnit på den
långt mer än jag vågade ana.”
Efter några sköna dagar vid Hudson i Downings villa
och efter ett sista besök i Rose Cottage kom den stund,
då Fredrika skulle skiljas från dessa vänner, som kommit
henne nära, från »den stora Nya världen, där hon »på
tvenne år upplefvat mer än på tio år».? Den 13 september
följde familjen Spring henne ombord på båten, där hon
ända tills klockan ringde omgafs af en »hvirfvel af gamla
bekanta och nya bekanta. Med saknad och rörelse såg
hon sedan tillbaka på den försvinnande kusten, som låg
1 Ur bref till Böklin, Årsta 16 juli 1852 och Stockholm 13 nov. 1851.
2 Hemmen i Nya världen, UI, s: 492.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
