Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖNUB19AN
188 ENSKILDT LIF. FILANTROPISK VERKSAMHET.
Ej fullt ett halft år därefter (den 2 mars 1855) bort-
rycktes den sista återstående länken i Fredrika Bremers
hemkrets. »Döden kom», skrifver hon, »och gjorde det
tyst i mitt hem, så tyst som där aldrig ännu varit, så tyst,
att jag ofta känner mig förundrad däröfver ...
För första gången i mitt lif befinner jag mig fullt fri
att göra och låta som mig lyster; men jag vet knappt
ännu, om jag kommer att känna detta som en lättnad eller
som en börda. Jag känner som om jag själf och mycket
som rör mig skulle härefter bli mig likgiltigare. Ingen
mer gläder sig åt min glädje, sörjer öfver min sorg, så
som de nära och kära bortgångna.”
Då Fredrika skrifver till Böklin om sin mors död (den
13 mars 1855) tillägger hon: »Mycket kommer den ej att
förändra i mitt yttre lif. Detta blir inskränktare, enklare
i det ekonomiska, det är allt; och detta är godt. Född i
välstånd och till välstånd har jag dock aldrig brytt mig
därom, alltid älskat det tarfliga och lilla i yttre villkor;
jag skall därför ej heller nu sakna, att jag härefter har föga
mer än det nödvändiga men intet öfverflöd. Detta begrepp
är i öfrigt relativt. Hvad som för mig är det nödvändiga
vore nog för mången öfverflöd. Det är dock mycket
att äga detta nödvändiga för ålderdomen, när dess tid är
inne och krafterna och själens och kroppens spänstighet
börja vika. Jag är innerligen tacksam därför.»
Efter att hafva förberedt den inskränkning, som hon
här omnämner, genom att till hösten taga en mindre vå-
ning, for hon den 16 juni jämte en väninna till Gotland
för att hvila och bada under sommarmånaderna». Hon
längtade till landtluft efter att i två somrar hafva varit
bunden vid Stockholm. De slå sig ned vid Klintehamn
och finna där »ett utmärkt godt hem bland innerligt hygg-
liga och välvilliga människor, invid en gotlandsäng i dess
midsommarprakt, full af mångfaldiga orkidéarter och andra
både vanliga och ovanliga blommor; i bakgrunden ett berg
... och en storartad utsikt öfver land och haf från klinten;
+ Ur bref till fröken B. Afzelius, Sthlm 19 och 2 mars 1855:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
