Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 >»HERTHA.»?
skrifver med anledning af »Hertha» en poetisk insändare i
Svenska tidningen för den 25 nov. 1856. Detta påstående
är så till vida riktigt, som alla utom ett litet ytterlighets-
parti snart synas eniga om att slagordet »kvinnans fri-
görelse» »uttrycker ett lika djupt som allmänt insedt mänsk-
ligt och socialt behof».: Icke ens »Herthas> bittre förföljare
i Svenska tidningen, Herman Bjursten (pseudonymen Ernst
Ludvig), förnekar det berättigade i yrkan på bättre kvinn-
liga undervisningsanstalter. Han anser till och med, att,
då uppfostran sålunda reformerats, tiden är inne för »den
ogifta kvinnans befrielse i materiellt ekonomiskt hänseende»
och erkänner härmed det principiellt riktiga i en sådan
reform. |
Så långt var allt godt och väl. Men Fredrika hade
i »Hertha» yrkat, att vägen till vetenskaplig bildning skulle
öppnas för kvinnan, och detta var en af de svåraste stöte-
stenarna. Det gör ett egendomligt intryck på en nutida läsare
att iakttaga den storm af hån och ovilja, som för blott några
tiotal år sedan häraf framkallades. Den grundligare allmän-
bildning, som ansågs önskvärd för kvinnan, borde endast om-
fatta »religion, historia och vitterhet», allt annat skulle strida
mot »det sunda förnuftets och den kvinnliga naturens före-
skrift», Med kommentarier i parentes, som visa, att han anser
dem som höjdenaf galenskap, citerar Bjursten följande Herthas
ord: »Är det ej underligt, att man alltid frågar gossar hvad
de vilja blifva, hvad de ha håg och fallenhet för och ger dem
sedan tillfälle att lära eller utveckla sig efter deras böjelser,
men att man aldrig gör så med flickor. De få icke själfva
tänka eller välja yrke eller lefnadsväg. Ack, jag skulle
ha velat lefva på vatten och bröd och varit öfverlycklig,
om jag fått lära hvad ynglingar lära vid akademien (så-
ledes äfven hebreiska, fysik, latin, grekiska, filosofi, mate-
matik, m:ll Bremer?), fått i frihet med egen sträfvan bryta
mig min väg ... Huru lyckligt att få intränga i niysterierna
af det sköna och höga (konst och vetenskap) och sedan
! Ur en insänd artikel i Svenska tidningen 27 okt. 1857.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
