Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 I SCHWEIZ. FRIKYRKAN.
Sekternas djupa betydelse ligger dock för Fredrika
däruti, att de förbereda den högsta ståndpunkten, den, där
människan ställes »fri i direkt förhållande till Guds röst i
hennes inre». »Kyrkan i anda och sanning har ännu ej
uppträdt på den nya jorden, tillägger hon. »När den
kommer, skola de många sekterna blifva såsom försalar till
det innersta templet, och ur dem alla skola framgå be-
kännarne, som tillbedja i detta i enahanda tro och kärlek.»
Fredrika hoppades att finna sympati för denna frisinnade
uppfattning af kyrkan hos Martensen. Men då hon under sitt
besök i Köpenhamn 1854 åter sammanträffade med honom,
dämpades mycket dessa förhoppningar. Han var då nyblifven
biskop, och Fredrika fann honom »alltför biskopligt sinnad
och alltför konservativ blifvens. Hon ger följande för bådas
uppfattning belysande skildring af samtalet dem emellan.
»Mot mina senaste argumenter för dissenters rätt att
tala med Gud, att vinna af honom direkta uppenbarelser
satte nu M. sitt begrepp om nödvändiga media, utan hvilka
ljuset icke kunde direkt och rent komma till människan.
Ett sådant medium var t. ex. lutherska kyrkan med dess
ordningar. Jag medgaf sådana medels utvecklande, be-
fordrande makt, trodde dock, att i närvarande tillstånd af
kultur och med skriftens hjälp människan kunde utan
kyrkoordningen träda i direkt förhållande till Kristus och
genom honom med den högsta sanningen.»
Då Martensen häremot invände, »att detta isolerande
kunde leda till själfviska inbillningar», uppställde Fredrika
slutligen såsom önskemål »friare kyrkliga föreningar än hit-
tills, mera spontancitet i bön och gudstjänst».
Detta mål ansåg hon kunna vinnas »under improvise-
rade församlingar till gudsdyrkan och uppbyggelse, då an-
den icke. förslöas eller nedtynges af routinens och vanans
tyngd», och hon tillägger motiverande: »Människoanden
liksom jorden behöfver för att hålla sig kraftig och gifvande
ombyte och nya impulser till fruktbarhet»?
" Hemmen i N. V., III, s. 514, 515 (not).
> Ur ett bref till Böklin, Sthlm 17 sept. 1854.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
