Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 ITALIEN. KATOLICISMEN. »FADER OCH DOTTER.»
£yrka ... om icke inom denna kyrka finnas läror, som refor-
mens kyrka alltför hastigt förkastat” och som hon måste
upptaga och förklara för att kunna öfvervinna den romerska
katolska kyrkan genom att själf blifva i högre mening £ka-
tolsk, d. ä. allmänlig, allt omfattande».> Och hon erkänner,
under det hon med ledning af Möhler jämför de båda kyrkor-
nas läror, att hon icke alltid står på den protestantiska sidan.
Fredrikas intresse för katolicismen underblåstes af hen-
nes bekantskap med en älskvärd svenska, gift med en
italienare, neapolitanske ministern i Rom, J. A. M. de Mar-
tino, och själf varm katolik.3 »Det är mig kärt», skrifver
hon, »att se katolska kyrkans lära afspegla sig i en ren och
ärlig själ, att förstå hvad som i denna lära så tillfreds-
ställer en sådan själ, att hon knappast har ord för den
sällhet hon njuter.» På samma gång hörde Fredrika med
undran, att hennes nya väninna nekade henne själf, som dock
i sin tro erfor »en sällhet, i så mycket liknande hennes», all
gemenskap med den allena saliggörande kyrkan. Fåfängt
talade Fredrika om sin tro på Frälsaren, sin brinnande önskan
att tjäna honom; m:me de Martino ville ändock ej medgifva,
att hon verkligen var kristen. »Nå väl», brukade den lilla
författarinnan halft på skämt svara, »jag vill fråga påfven».+
Till slut gjorde dock Fredrika allvar af sin hotelse
ocn sökte fram i februari audiens hos Pio nono med den
fasta föresatsen att höra hans tankar i detta ämne.
Af sitt samtal med påfven fick Fredrika ett i det hela
gynnsamt intryck. Det väckte hennes stora glädje att höra
honom uttala sin öfvertygelse, »att många personer af andra
bekännelser (än den katolska) kunna blifva frälsta genom
efterlefvande af den sanning, som de erkänt». Och då hon
" >Så t. ex.>, säger Fredrika i brefvet till Böklin af den 22 januari
1858, »läran om en skärseld (rätt förstådd), om sambandet med de hädan-
gångna.>
> Lifvet i G.: V. I: 1, 8. 202—203.
3 Aimée Louise Charlotte Roxelane Ehrenhoff, f. 1818, gift 1839,
änka 1879, bosatt i Neapel.
STANECTIGEN IRS 55:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
