Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 I ÖSTERLANDET.
Äktheten af ett och annat föregifvet historiskt minnes-
märke betydde dock för Fredrika föga. Sceneriets äkthet var
henne nog. >Floder och sjöar, de eviga kullarna, träden,
öfver hufvud naturen är ännu som i de forna stora dagarna:
himmeln, horisonterna desamma och till stor del seder
och bruk hos folket; och detta är för mig af mera vikt än
vissheten om vissa städer och orter."
Ett tydligt exempel härpå är det intryck hon mottog
af sitt första besök i Betanien, denna lilla »by af grå
stenhus på terrasserna af en klippig kulle», till hvilken hon
ett par gånger återvänder. Hon skrifver härom till fru
Limnell:
»Att den märkvärdiga dubbelkula, som man i Beta-
nien säger vara Lazari graf, påstås af de lärda omöjligt
kunna vara en graf sedan denna tid, bekymrar mig icke
det ringaste. Grafven är mig icke det betydande härvid,
utan det att Fesus grät vid grafven ...ty däri ser jag hans
djupa medkänsla, hans sympati med alla, som gråta vid
grafvarna, och i honom ser jag Guds hjärta, Jesus Kristus
i går, i dag och så i evighet. Att han här, inför Juda
öken och det Döda hafvet, hvars spegel glänser klar för
ögat från Betaniens kullar, uttalade orden: ”Jag är upp-
ståndelsen och lifvet o. s. v. — det och handlingen, som
följde bekräftande orden, det är af oskattbar, oändlig bety-
delse för medvetandet och hjärtat.»
Att i samma omgifningar, som en gång bildat ramen
kring de heliga händelserna, djupare och innerligare lefva
sig in i dem, det var ena sidan af den uppgift, som Fred-
rika under dessa månader i Jerusalem gjort till sin. En
annan sida däraf, det inträngande i Österlandets ande,
hvarom hon skrifvit till Böklin, omfattade hon med
lika stor värme, ifver och entusiasm. Hon flyttade för att
vara fullkomligt ostörd från sitt hotell till en enkel jude-
kristen familj, där husmodern åtog sig hennes hushållning:
Och här i sitt »klosterlikt lilla och stilla rum», med hvälfda
" Ur ett bref till Böklin, Jerusalem 13 april 1859.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
