Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 I ÖSTERLANDET.
Att Fadern öfver allt det fader heter leder hvar och en
af sina barn på ett särskildt, omedelbart sätt, denna tanke
kan ej ingifva högmod, den är vår dyrbaraste vinst af vår
skolgång på jorden, och denna vilja vi ej öfvergifva, om än
vi nödgas, för dess erkännande för alla, hänvisa på en mera
utsträckt bana än den öfver vår lilla jord. Hvarför låta vi
ej stjärnskriften i höjden tala kraftigare till oss? Där är
dock ljus af vårt ljus, skugga af vår skugga, tanke af vår
tanke. Är det för intet, att skaparen velat, att den skulle
lysa för oss i våra aftnar och nätter? Är där ej meningar
och löften och stora, sköna utsikter? Jag känner det så,
allt klarare äfven här, där stjärnorna på Palestinas himmel
lysa med ett så eget tindrande, diamantlikt ljus. Larven vet
intet om fjärilens härlighet, och likväl är den honom ämnad
en dag. Människolarverna borde åtminstone kunna ana den.»
I ett bref till Böklin redogör Fredrika något närmare
för sina studier. Utom bibeln, Kabbala och koranen studerar
hon flera böcker öfver Palestina och Asiens öfriga länder,
framför allt dithörande afdelning af K. Ritters »Erdkunde>,
den katolske teologen J. A. B. Lutterbecks handbok i den
äldsta dogmhistorien och Bunsens »Gott in der Geschichte».
Dessa arbeten hade hon dels själf medfört, dels lånat af den
krets, hon i Jerusalem så småningom kom i beröring med:
»Som goda hjälpare för upplysningar i flera ämnen, till-
hörande land och folk i denna världsdel, har jag», skrifver
hon, »i synnerhet funnit här tvenne män: den preussiske
konsuln Rosen" samt en af den evangeliska församlingens
här anställda präster, en judisk proselyt och särdeles kunnig
och varmhjärtad kristen, herr Hefter.? Böcker har jag från
dessa herrar samt af biskop Gobat3 fått så många jag önskat."
" Georg Rosen, framstående orientalist, f. i Detmold 1820, general-
konsul i Jerusalem 1852—67, i Belgrad 1867—75. D. i Detmold 1891:
? Biskop Gobat nämner missionär Hefter som en af sina trognaste med-
arbetare, Se: Samuel Gobat . . . His life and work... London 1884. 5: 3—27:
3 Samuel Gobat, f. i schweiziska kantonen Bern 1799. Kallades
1846 att förestå det af England och Preussen stiftade evangeliska biskops-
dömet i Jerusalem och verkade där som biskop till sin död 1879:
+ Ur ett bref till Böklin, Jerusalem 13 april 1859.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
