Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 I ÖSTERLANDET.
Palestinaminnen. I den härliga morgonluften redo de öfver
en mark, där heliga legender öfverallt slagit rot, förbi Rakels
graf och Herodions kulle, förbi berget, på hvars sluttning
Betlehem ligger, grått mot den grå klippgrunden, till Artas
rikt odlade och bördiga dal, en enda stor trädgård. En
nybyggare, en till kristendomen öfvergången tysk jude,
som dalen hade att tacka för sitt blomstrande tillstånd,
mottog dem här på det gästfriaste och förde dem omkring
bland anläggningarna, som lyste i vårlig prakt med blom-
mande mandelträd och scharlakansröda anemoner.
Mot kvällen anträdde de hemfärden. »Det var en un-
derskön afton», skrifver Fredrika. »Kunde jag dock måla
för dig luftens och fästets outsägliga renhet och klarhet,
de bjärta skuggorna af bergen öfver dalbottnarna, alltsom
solen nedgick, olivlundarnas sköna belysning i aftonens
guldstrålar, skärheten af själfva deras skuggor på den röd-
bruna jorden — framför allt färgprakten af de moabitiska
bergen, hvilkas djupa klyftor och veck framstodo klarare,
alltsom solen sjönk... Slutligen var allt skugga på jor-
den, men himmelns glans lyste oss länge, medan vi tysta
redo på de ensliga stigarna öfver Betlehems kullar och
dälder. Gamla sköna minnen lyste äfven i aftonens lugn
fram ur åldrarnas natt. Det var i denna nejd, som Naomi
och Rut genomlefde den rörande idyll, hvilken under höljet
af seder, främmande för våra dagar och folk, framställer
en tafla af kvinnovänskap och trohet, värd alla tiders be-
undran. Det var i denna nejd, som Ruts store sonson,
sångarkonungen David, betade sina hjordar, slog jätten
Goliat och knöt vänskap med konungasonen Jonatan — en
lefnadsbild icke mindre skön än den af Rut och Naomi.
Det var i dessa dalar, som herdar hörde änglarnes sång
vid Frälsarens födelsetimme: ’Ära vare Gud i höjden, frid
på jorden, människorna en god vilja.»
Fredrika gjorde äfven en »pilgrimsfärd till Jordanen;
med ett ungt tyskt äkta par och deras vänner under be-
SBIVeE TGN VEEER 5 156—157:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
