Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 <BREFVÄXLING MED BÖKLIN OCH BESÖK I KÖPINGE.
helgd, men den förra är en rörelse (separation) ur kyrkan
och lefver af skadeglädje öfver hennes fördärf.» Mot allt
hvad sekter heter hyser han en obetvinglig motvilja; han
betraktar dem »icke som människovännens utan som ovän-
nens utsäde». Ja, äfven när den första fanatismen lagt sig
och lifvet inom sekten kan blifva föremål för »all aktning
och kärlek», måste han dock »beklaga denna bornerade en-
störighet, som aldrig kommer utöfver sina fixa griller och
vanor, aldrig till klarhet i medvetandet af sitt förhållande
till Gud och hans frälsta mänsklighet».
»Dock», afbryter han sig här, »hvad säger jag? Ser
jag närmare på motiveringen till din fråga och det på
frågan gifna svaret, så synes du vara kommen till den
öfvertygelsen, att det lif, som ännu finnes i kyrkan, just är
sektlefvernet, som i olika skiftningar bär sanningens ljus
sitt vittnesbörd, men att kyrkan själf — statskyrkan, som
hon kallas, den i samhällslifvet formulerade kyrkan — lider
af ålderdomskrämpor och ligger förstelnad i sina dogma-
tiska bekännelser och formler. Detta omdöme af dig be-
kymrar mig.»
Med en antydan, att han från många håll mött dylika
påståenden utan att anse dem värda en gensägelse, fort-
sätter han:
»Dig är jag emellertid skyldig min öppna, allvarliga
bekännelse . . . Om kyrkans ande, som är Guds heliga och
helgande ande, tror jag, att han till själfva sitt väsende är
reformatorisk och pånyttfödande — hans eviga lif är en evig
själfförnyelse. Men med kyrkans förnyelse förhåller det
sig såsom med människans. Den ursprungliga anden åter-
går i sig själf med minnet af hvad han genomlefvat och
ikläder sig en ny skapelse, som likaledes städse förnyar
sig ...I all sann reformation måste således den progressiva
rörelsen förmedlas genom den regressiva — utvecklingen
genom koncentreringen. Så ville ock reformatorerna hafva
sitt stora verk uppfattadt, icke som en annan kyrka utan
såsom den ursprungliga (apostoliska) kyrkans väsentliga
återställelse.»
| TTR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
