Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öö0081240
I STOCKHOLM. 333
ligen tillfogat: »Ja, du har nog rätt, mitt barn», men hen-
nes glädje öfver saken hade dock blifvit grumlad.
»Tidskrift för hemmet>, organet för dessa sträfvanden
att bryta nya banor för kvinnorna, som så mycket gladde
Fredrika Bremer, hade också genast kunnat räkna på stödet
af hennes varma gillande och intresse. Men det hade dock
dröjt någon tid, innan hon kommit i ett närmare förhållande
till dess utgifvarinnor. Med afseende på hennes vältaliga
försvararinna från herthastriden, dåvarande professorskan
Rosalie Olivecrona, som var bosatt i Upsala, hade detta
knappast låtit sig göra. Men Esselde hade alltmer vunnit
hennes vänskap. I de själfbiografiska anteckningar, som
Esselde efterlämnat, heter det härom: »Jag hade glädjen
att komma i nära beröring med Fredrika Bremer, och af
umgänget med henne fick jag emottaga intryck, som skola
följa mig genom lifvet.»
De få bevarade brefven från den berömda författa-
rinnan till den, som så värdigt skulle fortsätta hennes ar-
bete, visa ganska tydligt utvecklingsgången af förhållandet
dem emellan. Den ställer i klart ljus Fredrika Bremers
ifver, att den åt Sveriges kvinnor ägnade tidskriften vär-
digt skulle fylla sin mission, och hennes glädje att se den
buren af en modig entusiasm, lik hennes egen.
Då Fredrika Bremer skickar Esselde sista delen af
»Lifvet i gamla världen, tackar hon för »den vänliga
recensionen öfver den näst föregående»? Men det för-
undrar henne, att Esselde ej där betonat en hufvudpunkt,
nämligen att reseskildraren i sin egenskap af kvinna fått
inblick i haremslifvet, >»kunnat lägga handen på det hem-
liga sår, som suger turkiska rikets märg och låter det
ohjälpligen förtvina liksom alla polygamiska samhällen».
Hon talar i sammanhang härmed om sin tro på »en stor
framtid för Grekland . .-. framför allt på grunden af dess
kvinnors behandling och inflytande, så outveckladt och
1 Se: >S. L—d Adlersparre. In memoriam>. Sthlm 1895: S. 20.
2 Se Tidskrift för Hemmet 1861, s. 342—43, 1862, s: 128—32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
