Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 PÅ ÅRSTA. SLUTET.
väster ut till trakter, dit jag alls icke ämnat resa, har jag
i all stillhet ’slagit upp mitt sommartält på Arsta, sedan
jag därom uppgjort öfverenskommelse med den goda och
aktningsvärda familj, som nu äger mitt forna fädernegods.
:Jag nästan fruktade att återkomma dit och finna där
mycket förändradt och mötas af sorgliga minnen från den
tid, då jag senast lämnade det efter min Agathes bort-
gång och under det sorgliga tillstånd inom min familj, som
följde därpå. Men det blef annorlunda. Såsom med ett
trollslag fann jag mig förflyttad i mina gamla rum, de
stora, höga med de stora fria utsikterna öfver himmel och
jord. Allt var såsom förr i dessa; men de par askarna
utanför hade växt upp och hviskade förtroligare än förr
vid fönstren, och små fåglar kvittrade glada och orädda i
dem, tittande in på den stilla invånarinnan . . .
Här återfann jag mig nästan allena såsom på de tider,
då jag här mest njutit min tillvarelse. Det var med ett
slags förvåning jag återfann mig här och kände ungdoms-
lif och kraft i intryck och tankar som goda änglar komma
till mig, kände mig blifva såsom ung på nytt. Dock, min
ungdoms oro och outsägliga, brinnande längtan till ljus och
lif, den inre kampen och kvalet — hvar voro de? Långt
bakom mig med de flydda åren, med det nu snart genom-
kämpade lifvet. Hvad jag nu kände inom mig var dess
behållning, var behofvet af slutlig mognad af de frukter,
det burit under växlingen af lifvets mörker och ljus, stor-
miga och stilla dagar. Och här i denna fridfulla hamn,
i detta solsken öfver min ålderdom tyckte jag mig kunna
mogna såsom ingenstädes annars. Ljusa tankar kommo
till mig såsom paradisfåglar och tjusade mig med deras
skönhet och löften om ett skönare land än jorden;
— och likväl var jorden omkring mig skön, skönare
än den var, då den ägdes af de mina och mig . .. Jag kan
icke säga dig, hur lycklig jag känt mig i mitt gamla hem,
huru tacksam till den faderliga försyn, som ledt mig hit
och här i mitt barndomshem låtit mig (så ser jag det nu)
finna äfven min ålderdoms sista hvila.>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
