Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. De interparlamentariska konferenserna och det interparlamentariska rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE INTERPARLAMENTARISKA KONFERENSERNA.
19
förhandlingar går att undersöka, huruvida detta omdöme
besannats, torde man, ledsamt nog, komma till det
resultat, att så icke varit händelsen. Naturligtvis är det alltid
i och för sig betydelsefullt, att parlamentsledamöter från
olika länder regelbundet få anledning att träffa hvarandra;
men man hade af dessa konferenser väntat sig, att från
dem initiativ skulle utgå, hvilka åter skulle medföra ett
ökat beaktande af fredssaken inom parlamenterna själfva.
Med undantag af en resolution på konferensen i Bern
(1892), däri konferensen anmodade sina medlemmar att
söka förmå de representationer, de tillhöra, att genom en
mellanfolklig konferens förskaffa erkännande åt
grundsatsen om okränkbarheten af enskild egendom till sjöss under
krigstid, och hvilken värkligen ledde till motioner i detta
syfte i en del riksdagar, däribland i den svenska (af hr
Wavrinsky m. fl), har intet direkt inflytande af
riksdagsmännens öfverläggningar på konferenserna försports i
deras handlingssätt, sedan de återkommit till sina respektive
hemland. De ledas där som förr ej af de stora
synpunkterna, utan af de små, nationellt politiska många gånger
ej ens af dem utan af partipolitiska.
Dock kunna vi notera ett dylikt konferensbeslut,
hvilket möjligen blifvit af betydelse, ehuru denna ej visat
sig inom parlamenterna. Den interparlamentariska
konferensen i Haag (1894) beslöt att uppdraga åt en kommitté
af 6 medlemmar att förbereda ett för nästa konferens
afsett förslag till bildande af en internationell, permanent
skiljedomstol. Detta utarbetades äfven och antogs af
konferensen i Bryssel 1895. Detta utkast till en permanent
skiljedomstol tillställdes alla länders utrikesministerier, där
det dock tillsvidare helt fridfullt blef liggande. Sedan
emellertid det ryska manifestet kommit, och fråga blef om
ett detaljerat program för den blifvande konferensen,
skickade styrelsen för interparlamentariska unionen, hvilken
sammanträdt i Bryssel 30 september 1898, till grefve
Muravieff en skrifvelse, däri tillvaron af detta utkast
påpekades. Skiljedomsfrågan upptogs också på det detaljerade
programmet, fast den ej med ett ord blifvit omnämt i
det första manifestet.
Dessutom ha de interparlamentariska konferenserna
åstadkommit två organisationer, hvilka visserligen ännu
ej hunnit göra några storvärk, men som man dock kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
