Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Fredssaken inför regeringarna - C. Konferensen i Haag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDSSAKEN INFÖR REGERINGARNA.
37
-
Den franske delegeraden Bourgeois, hvilken -
naturligtvis också häfdade, att han »tillhörde ett land.
som lätt uthärdade de uppoffringar det nationella försvaret
ålägger dess medborgare», svarade härpå, att till och med
öfverste Schwarzhoff väl måste instämma däruti, att »om
de betydande medel, som offrats för militära ändamål,
delvis användts till fredlig och produktiv företagsamhet, så
skulle det allmänna välståndet inom såväl hans som min
egen nation hafva ökats ännu mycket hastigare.»*)
Som man kunde vänta funno konferensens medlemmar,
att just ingenting kunde göras åt denna fråga, och
öfverläggningarna resulterade i följande af Bourgeois föreslagna
resolution, hvilken äfven konferensen antog såsom ett slags
utgångspunkt för sina senare beslut:
Konferensen anser, att en begränsning af de militära
bördor, som för närvarande tynga nationerna, är
synnerligen önskvärd för att höja mänsklighetens materiella och
moraliska välstånd.
Dessutom antogs en resolution uttryckande en önskan:
att regeringarna måtte undersöka möjligheten af en
öfverenskommelse rörande inskränkande af rustningarna
till lands och sjöss och af krigsbudgeterna.
Det andra utskottet behandlade de punkter, som rörde
tillämpning på sjökriget af Röda korsets principer samt
lagar och bruk för kriget till lands. I det hela kom detta
utskott, som ju också hade det lättaste arbetet, till
gynnsamma resultat. Rörande sjökriget beslöts
att alla sjukfartyg, tillhörande såväl staten som
enskilda och såväl de krigförande som neutrala makter, skola
vara oantastliga och ej få uppbringas, på villkor endast,
att deras namn blifvit till såväl stridande som neutrala
makter uppgifna, innan de börja användas för ändamålet.
De skola vara pliktiga att bringa hjälp åt båda de
strikomster; nödvändigheten att upptaga lån blir allt oftare förekommande
och lånevillkoren allt mera tryckande. På denna halfva krigsfot är det
ekonomiska lifvet i ett land ansträngt till det yttersta och kan bli
alldeles omöjligt att bära.»
*) Förf. i Kgl. Krigsvetenskapsakademiens tidskrift gör härtill den
något puerila reflexionen, att om dessa besparingar i stället användts
på lyx och öfverflöd, så hade ju ingenting vunnits därpå. Med en
sådan argumentation kunna naturligtvis alla improduktiva statsutgifter
försvaras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
