Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idioterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
|
|
74
Då Jean-Pierre Bacadou återvände från sin krigs-
tjänst, fann han att hans föräldrar mycket åldrats. Han
såg med ledsnad att sysslorna på gården blivit vanvår-
dade. Fadern hade icke mer i behåll sina krafter från
forna dagar. Arbetarne kände ej mera att husbondens
öga vakade över dem. Jean-Pierre märkte till sin sorg
att gödselhögen just framför husets enda ingång icke
var så stor som den bort vara. Inhägnaderna voro
oreparerade, och boskapen var vanvårdad. Inne i hu-
set låg modern för det mesta till sängs, och i det stora
köket sladdrade tjänarinnorna ostörda från morgon till
kväll. Han sade till sig själv: »Allt detta måste vi änd-
ra». Han talade med sin far om saken en kväll, me-
dan den nedgående solen kastade ljusa strimmor på går-
den mellan de mörka skuggorna från uthusen. Över
gödselhögen svävade en opalfärgad, doftande dimma,
och de kringströvande hönsen stannade i sitt krafsande,
för att betrakta de två långa och magra männen, som
samspråkade med hesa röster. Den gamle mannen som
var sned av reumatism och böjd av mångårigt arbete,
och den yngre, som var rak och kantig, talade båda utan
en gest och på bönders likgiltiga, allvarsamma och lång-
samma sätt. Men innan solen gått ned hade fadern
gett efter för sonens förståndiga argument. »Det är icke
för min egen skull jag talar», försäkrade Jean-Pierre.
»Det är för ägornas skull. Det är så svårt att se dem
illa skötta. . Jag är icke otålig för min egen del.> Den
gamle mannen nickade, stödd mot sin käpp. »Ja, ja,
det är väl så», mumlade han. »Du har kanske rätt.
Gör som du tycker. Mor kommer nog att bli nöjd.»
Modern blev nöjd med sin svärdotter. Jean-Pierre
körde med god fart den tvåhjuliga kärran in på gården.
De grå hästarna galopperade klumpigt, och bruden och
brudgummen, vilka sutto vid varandras sida, skakades
fram och åter av skaklornas korta och regelbundna rö-
relser. På vägen syntes de efterblivna bröllopsgästerna
närma sig parvis och gruppvis. Männen vandrade med
ST
FET SES SONENS
STR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
